- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
305

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Uppfostrans möjligheter och gränser. Av John Elmgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hos barnen, och standarden i de fosterhem, som upplåtits för dem.
För hela gruppen, som omfattade 401 individer, befanns
korrelationen mellan hemmets standard och intelligensutveckling vara
+ 0,48. Emellertid visade det sig, att den tvillinggrupp, som testats
före adoptionen, hade en begynnelsekorrelation av endast + 0,34
med hemstandarden, vilken efter en tids vistelse i fosterhemmet
ökade till + 0,52. Av allt att döma måste hemmets karaktär
sålunda ha varit en betydelsefull faktor i utvecklandet av barnens
intelligens.

En undersökning från nordiskt område, företagen av d:r Arvo
Lehtovaara vid det psykologiska institutet i Helsingfors,
publicerad år 1938, omfattade inalles 146 tvillingpar och 26 likkönade
trillingar. I materialet äro 52 av tvillingparen bestämda såsom
en-äggiga. Av dem, som visa icke-identiska arvsanlag, äro 72 par
två-äggiga tvillingar av samma kön och 16 par två-äggiga tvillingar
av olika kön. Nästan alla dessa barn härstamma från
Helsingfors. Den yngsta delen av materialet upp till 6 års ålder uttogs
ur födelse- och dopregistret hos kyrkoförsamlingarna, de övriga
ur skolmyndigheternas register. Materialet är sålunda att
betrakta som representativt och outvalt.

I dessa finska undersökningar jämfördes den s. k. diskrepansen,
d. v. s. den bristande överensstämmelsen, mellan en-äggs- och
två-äggstvillingar. Det kan här icke bli tal om att gå in på detaljer
i resultaten. Men såväl med hänsyn till intelligenskvot som
skolbetyg och sociala reaktioner visade en-äggsgruppen en betydligt
större grad av homogenitet och alltså ringare inbördes avvikelser
än de två-äggiga tvillingarna.

Speciellt intressanta äro de social-psykologiska resultaten. De
en-äggiga tvillingarna visade en betydligt starkare tendens att
reagera gemensamt som en slags sluten social enhet. Denna
tendens till social sammanbundenhet befanns för övrigt vara
betydligt starkare hos flickor än hos pojkar inom en-äggs-gruppen.
Karakteristiskt nog brytes denna tendens till likformighet i
sociala reaktioner i och med puberteten och då avgjort starkare hos
de en-äggiga tvillingarna.

Av de gjorda undersökningarna framgick, att de en-äggiga
tvillingarna äro betydligt mer tillsammans under fritid, på raster
o. s. v. samt under lekar än de två-äggiga. De visa därjämte
mindre motvilja att uppträda såsom tvillingar rent socialt ifråga
om hobbies, klädedräkt etc. Därjämte äro deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free