Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 26 febr. 1939 - Fredspriset - Folk som växa — och dö ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
skall Chamberlains fredsgärning leva i hävderna utan detta och
oberoende av detta.
En skånsk socialdemokratisk tidning skrev nyligen,
att det fanns ali anledning att låta en betydande
del av flyktingsströmmen från Mellaneuropa söka sig till våra
landamären, eftersom Sverige tydligen vore underbefolkat. Naturligtvis
kan vårt land åtminstone för en tid hejda den sjunkande
befolkningskurvan genom inflyttning av utlänningar, men de flesta svenskar
torde nog vara ense om att en sådan lösning av befolkningsfrågan
är den minst önskvärda. En tröst — om ock klen — är det måhända,
att de flesta västeuropeiska länder stå inför samma dystra perspektiv
som Sverige. Vill man ha en totalrevy av den nuvarande
befolkningsfrågan i världen, torde det vara svårt att finna något bättre
arbete i ämnet än den kände engelske statistikern Carr Saunders’
»World Population», nyligen till svenska översatt under titeln
»Världens befolkning» (Natur och kultur). Det är ett verkligt
standardarbete fyllt av en rikedom på fakta, skarpsinniga analyser och
skrivet i en ledig, ofta fängslande stil. Objektivitet och en verklig
strävan att se problemen så allsidigt som möjligt äro också utmärkande
för detta arbete, som saknar varje politisk tendens men obarmhärtigt
omtalar åtminstone för de flesta kulturfolken obehagliga sanningar.
Efter ingående statistiska beräkningar, byggda särskilt på
Ku-czynskis fruktsamhetsberäkningar, kan Saunders fastslå, att
befolkningen i norra och västra Europa samt i Österrike och Ungern inom
ett par decennier kommer att minskas, såvida icke en avsevärd
stegring av fruktsamheten inträder. Här ligger den avgörande punkten
i befolkningsfrågan: folkens utdöende kan endast hindras om
familjernas storlek ökas. Många resonera ju som så, att om exempelvis
äktenskapsfrekvensen stiger så kan detta neutralisera den sjunkande
nativiteten. En sådan förhoppning är enligt den engelske statistikern
ej mycket värd. För vårt land komme — som den nyligen
bortgångne framstående statistikern prof. Sven Wicksell framhåller
i ett förord — att krävas en höjning av fruktsamheten med 30 %,
för att folkminskningen skall kunna hejdas.
Äktenskapsfrekvensens stegring samt åtgärder för förbättrad hygien etc.,
varigenom dödlighetstalen minskas, kunna visserligen motverka
folkminskningen men äro icke tillräckliga att ensamma hindra
befolkningskurvans sjunkande. Detta är den nakna sanningen. I ett land som
nationalsocialismens Tyskland har man visserligen anmärkningsvärt
kraftigt kunnat höja födelsetalet, därigenom att en del förstfödelser
koncentrerats till det första äktenskapsåret, men därmed ges det
ingen garanti för att befolkningspolitiken i fortsättningen skulle
kunna stimulera varje nygift par att under deras äktenskap sätta
mer än ett par barn till världen. Därest icke de familjer, som nu
grundas, bli talrikare än de tidigare, kommer ändå Tysklands
befolkningstal att sjunka. Medels barnpremier, skattelindringar m. m. har
Tyskland sökt stödja de stora familjerna, men det är ännu för tidigt
144
Folk som växa
— och dö ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
