Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Resning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Resning
säkerheten, principen att lagar i tvistemål ej böra ha
tillhaka-verkande kraft.
Tveksamt är emellertid om ej i brottmål man kan gå längre.
Här stå vanligen ej enskilda parters intressen emot varandra,
utan mot den dömde står i regel allenast statens in4^ esse av att
den skyldige bestraffas. Därtill kommer att samhällets intresse
av att den oskyldige frias är ojämförligt större än dess
intresse av att den skyldige blir fälld. Visserligen kommer den
moderna kriminalpolitikens strävan att utplåna den moraliska
förkastelsedom över begångna brott som tidigare i lagstiftarens
och i synnerhet i folkets medvetande varit förenad med statens
ingripande mot den brottslige, att medföra att begreppet
»rättvisa» väl så småningom försvinner och ersättes med
»lämplighet». Och då det ligger i lämplighetens natur att ständigt vara
föremål för omprövning och den kriminalpolitiska åtgärdens
lämplighet allt mindre kommer att bedömas med hänsyn till
huruvida en viss handling — fordom kallad brott — begåtts eller ej,
utan på experters, främst sinnessjukläkares, uppfattning om
personens allmänna läggning, torde, om utvecklingen, utan reakti t
från folkuppfattningen, kommer att fortgå i samma takt so-m
hittills, frågan om resning i brottmål snart att bliva tämlij. jn
betydelselös.
Så länge emellertid vår rättskipning i brottmål — om ock n. :d
stigande tveksamhet och förvirring till följd av de nytillkom ra
kriminalpolitiska förvarings- och behandlingsåtgärderna utaniör
1864 års strafflag — i stort sett står kvar på denna lags
ståndpunkt, har domars laga kraft alltjämt betydelse. leke minst
gäller detta därför att den som en gång blivit frikänd genom
laga-kraftägande dom ej därefter kan enbart för den åtalade gärningens
skull bli utsatt för en välmenande men för honom personligen
särskilt på grund av obestämdheten i behandlingstidens längd
måhända ytterst prövande kriminalpolitisk åtgärd. Och resning till
den tilltalades förmån i mål, som avgjorts genom lagakraftvunnen
dom, den fråga som på senare tid mest diskuterats, har även den
tydligen kvar sitt stora intresse ej blott i tvistemål utan även och
kanske främst i brottmål, därför att, trots alla försök att
korrigera folkuppfattningen på denna punkt, förövare av åtminstone
vissa brottsliga handlingar ej anses, trots undergången
bestraffning, helt rentvådda från det moraliskt förkastliga i att ha begått
en sådan gärning.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
