Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Kyrkomötet 1938. Av Torsten Ysander - Tredjegångsval - Evangelieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten Ysander
därigenom påverka kyrkomötet. Om en utsträckning av Kungl.
Maj:ts befogenhet icke är honom okär, så kunde likväl den
statistik, han lämnade, lika gärna motivera valens bibehållande
såsom vägledning för Kungl. Maj:t, Om en församling är enig om
en viss kandidat och gitter samfällt rösta, är dess opinionsuttryck
icke betydelselöst. Om däremot en församling saknar intresse för
valet och genom låga röstsiffror visar detta, må ingen knota över
Kungl. Maj:ts bruk av sin fria utnämningsrätt.
Denna synpunkt kom emellertid knappast till uttryck under
debatten. Mötets vice ordförande, biskop Rodhe, hade en segt
utdragen fäktning i fleratimmarsrond med Härnösandskollegan.
Biskop Rodhe hänvisade huvudsakligen till de svårigheter, som
skulle uppkomma vid avvägning av meriter och vid jämförelse
mellan de stiftets egna präster som enligt nu gällande ordning
uppföras å förslag och de fribytare som söka utom förslaget hos
Kungl. Maj:t. Biskop Rodhe försvarade alltså icke valet i första
hand, utan värdet av ett stiftsförslag. Bristen på positiva
riktlinjer för frågans lösning blev för kyrkomötet avgörande och
motionen blev av detta icke biträdd.
EVANGELIEBOKEN.
Nästa motion av större intresse var biskopens i Linköping
förslag om revision av kyrkans evangeliebok. Kanske någon vill
sätta frågetecken vid det större intresset här. Det hände för
något år sedan att min granne vid ett middagsbord frågade, varför
inte påsken varje år kunde sättas till samma datum. Vid
upplysningen, att detta hängde samman med judarnas påskfirning den
14:de Nisan, föll repliken: »Men kära ’nån’, vilken människa
tänker på påsken som en religiös högtid. Det vore väl bättre att
fixera den till en tidpunkt, då skolungdomarna hade utsikt att
få skidföre.» För den del av den upplysta allmänheten, som
anlägger liknande synpunkter, har uppenbarligen icke kyrkans
evangeliebok eller dess högtidsfirning något märkligare intresse.
Det finns emellertid fler än skidlöpare i svenska kyrkan. Och
somliga skidlöpare gå dessutom i kyrkan.
Biskop Andræ påtalade att kyrkoåret på vissa punkter hade
konstlat firningsämne. Därför ville ban ha en varsam
omflyttning av kyrkans predikotexter. Kyrkans martyrdag, den s. k.
■700
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
