- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
693

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Företagarsynpunkter på frågan om samarbete mellan staten och det enskilda näringslivet. Av Erik Olson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Företagar synpunkter

vägssträckau kom till stånd 1856 efter 30 års erfarenheter i
utlandet. Liknande var förhållandet med utbyggandet av våra
vattenfall. En mäktig statsinsats gjordes, men de första turbinerna,
de första generatorerna och de första kraftledningarna tillkommo
ej på statligt initiativ. Ej heller de första telefonerna, de första
flygmaskinerna o. s. v.

Går man med på, att det riskburna framstegsarbetet för sin
kapitalförsörjning är hänvisat till enskilda kapitalägare och att en
tydlig ovillighet från dessas sida givit sig tillkänna att engagera
sig i dylik verksamhet, så uppkommer frågan, var orsaken härtill
är att söka och vad som kan göras för att uppnå en ändring. Den
praktiska erfarenheten giver svaret, att enskilda personers
obenägenhet att engagera sig i framtidsrisker kan återföras till
genom skattepolitiken beskurna vinstutsikter och till en allmän
otrygghetskänsla inför ovissheten om, liur bebådade fortsatta
statsingripanden komma att se ut.

Med det anförda liar jag velat fästa uppmärksamheten ej blott
på, hur det nyskapande framstegsarbetet företrädesvis åvilar det
enskilda näringslivet, utan dessutom på det ofta ej beaktade
förhållandet, att denna del av näringsverksamheten är oupplösligt
förknippad med enskilda kapitalägande personer; därmed bliver
klart, att den skattepolitik, som gent emot dessa bedrives, får sina
återverkningar på näringslivet.

Från regeringshåll föreligga sådana uttalanden, att ett
uppmuntrande till riskfylld placering på enskild hand ej kan
förväntas ske genom en nedmontering av skatteprogressionen, utan
man är hänvisad söka lösningen på andra vägar, och vissa sådana
anvisas av skattesystemets många påtagliga orättvisor gentemot
företagsamheten, varav blott må nämnas de många
begränsningarna i möjligheterna att få från vinst eller inkomst avdraga
verkligt lidna förluster. Sådana icke avdragsgilla förluster göra,
att den verkliga skatteprocenten ofta är avsevärt högre, än dess
nominella belopp angiver.

Det skulle ej löna sig förneka, att motsättningen mellan
socialdemokratisk uppfattning om näringsverksamhet och gängse
uppfattning därom i företagarkretsar öppnat klyftor mellan staten
och det enskilda näringslivet, som äro både många och djupa.
Bakom åtminstone några av dessa torde dock dölja sig en och
annan missuppfattning, vilkas hävande giver förhoppning om
ömsesidigt ökat förtroende i framtiden. Det stora gemensamma

693

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0699.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free