Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Företagarsynpunkter på frågan om samarbete mellan staten och det enskilda näringslivet. Av Erik Olson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Olson
det sig att för lösandet av andra uppgifter, liänförliga till mer
vittförgrenad intressegemenskap, statens medverkan kan bliva
behövlig.
I särskilt hög grad blir detta fallet, när det gäller vårt
handelsutbyte med främmande länder, i synnerhet sådana, vilkas
näringsliv står under statlig protektion eller ledning, då endast
statens auktoritet kan skaffa gehör åt vår bandels oeh vår exports
intressen.
Det har för näringslivets män tett sig som en av statens mest
elementära uppgifter att i nu berörda avseenden stå
företagar-livet bi, men härutinnan synes den nya tidsriktningen i viss mån
ha medfört en ändring.
Ett kyligare förhållande har inträtt mellan staten och
näringslivet, därvid det senare alltmer kommit att hänvisas till
supplikantens plats. Det kan hända att orsaken härtill är att söka uti,
att fordom den politiska och den ekonomiska makten
representerats av ungefär samma kretsar, vilket underlättat samarbetet, och
att den politiska förskjutningen vållat ändringen. I så fall är det
opolitiskt arbetande näringslivet tämligen fritt från skuld till den
beklagliga utvecklingen och måste högt värdera, om en
omsvängning nu på nytt är på väg.
På sitt sätt belysande för situationen under de senast
tilländagångna åren är statens återhållsamhet vid anslag för så
produktiva ändamål som den tekniska forskningen, vilken i det längsta
ej räknats till de centrala näringsuppgifter, som det tillkomme
staten att befatta sig med, liksom den högre tekniska
undervisningen, vars anslag ej på långt när följt den tekniska och
ekonomiska progressionens uppåtgående kurva. När det gällt att
anpassa den tekniska undervisningen efter utvecklingen, har en
eftersläpning hela tiden skett, i bjärt kontrast till de sociala
åtgärderna, vilka i stor utsträckning fotats på en forskottering av
framtidsarbetet. Samma reflexion kan göras även beträffande
andra fackligt betonade undervisningsområden såsom
handelsundervisning med flera.
Den nya, vad man skulle kunna kalla, politiskt betonade
mentaliteten i förhållande till näringslivet tar sig tydligt uttryck i
en statens strävan att se sina tjänster mer direkt och omedelbart
honorerade, under det att fordom staten gjorde sina insatser med
den indirekta fördel till enda syftemål, som låg i ett livaktigt
produktionskraftigt näringsliv. Detta har givit senkomna tiders
686
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
