Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Svensk invandringspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk invandringspolitik
Faktiskt hävdas i vårt land redan för närvarande såtillvida vissa
raspolitiska principer rörande främlingstrafiken, som
socialstyrelsen nolens volens infört arierbegreppet. Det kan svårligen tänkas,
att någon ansvarskännande och samtidigt realistiskt handlande
myndighet numer kan driva annat än en raspolitisk
främlingspolitik, även om detta ej klart utsäges. En sådan politik riktar
sig självfallet icke mot de gamla judiska medborgarna i landet,
vilka Sverige i enlighet med sin kulturtradition har att behandla
likvärdigt med övriga medborgare. Den är så mycket mindre
antisemitisk, som den hämtar sitt starkaste stöd hos flera
uttalanden från svenskt judehåll, där man kanske mer än i andra
läger hyser fruktan för att antisemitismen verkligen skall vinna
näring och slå ut i blom, när judarna här nått en större numerär.
En sådan restriktiv främlingspolitik, vars syfte vore att medan
tid är förekomma uppkomsten av rasstrider hos oss, behöver ej
göras exklusiv. Fall kunna tänkas, då t. ex. en framstående judisk
tekniker kan göra vårt näringsliv stora tjänster eller då t. ex.
gamla föräldrar till här boende judiska medborgare vilja inflytta.
Varsamt ocli principfast ledd behöver denna politik varken bryta
med svenska traditioner eller skapa några irritationsmoment för
ögonblicket eller risker för framtiden.
2) Vare sig främlingspolitiken blir mer eller mindre restriktiv,
måste man redan i ordningens namn ofrånkomligen kräva den
största möjliga kontroll såväl över emigranterna som de tillfälligt
inresande från andra länder. Denna kontroll har visserligen
under senare år avsevärt skärpts, men fortfarande torde våra
myndigheter ha betydande svårigheter att övervinna vid
handhavandet av tillsynen och beviljandet av tillstånd. Så långt liar
Tyskland underlättat de svenska myndigheternas arbete, som judar
åtminstone tills nyligen ej fått pass, ifall de ej kunnat prestera
intyg från personer i främmande länder om att där bli
omhändertagna eller tilläventyrs förhjälpta till stadigvarande sysselsättning.
Däremot har det uppenbarligen hittills ej ansetts
ändamålsenligare att söka ernå viseringstvång för inresa hit från Tyskland. Det
torde knappast vara tvivel underkastat, att införandet av sådant
viseringstvång — vilket väl automatiskt leder till viseringsplikt
för svenska resande i Tyskland — skulle göra det lättare för
Sverige att sovra de inresande, precis som f. n. är fallet med
inresande från en del östeuropeiska stater. Det undandrar sig vårt
bedömande, om fortfarande handelspolitiska eller liknande skäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
