Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 27 november 1938 - Lagerhållning, försvarsberedskap och konjunkturpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
inriktas på indexserierna, vilka — särskilt såvitt angår grupp- och
generalindices — dölja kortfristiga variationer i noteringarna av de
individuella varuslagen. Såsom exempel på de förändringar, varom
här är fråga, anför Keynes fyra olika stapelvaror, nämligen
kautschuk, bomull, vete och bly, samt undersöker för var och en
av dessa med huru många procent det högsta noterade priset
under varje år i senast förflutna tioårsperiod överstigit det lägsta
priset under samma år. Resultaten äro förbluffande. Skillnaden mellan
högsta och lägsta priset har i fråga om kautschuk endast en gång
under tioårsperioden understigit 70 procent. I genomsnitt har högsta
årsnoteringen legat 96 procent över den lägsta. Motsvarigheten till
sistnämnda siffra är för bomullens vidkommande 42 procent, för
vetets 70 procent ocli i fråga om bly 61 procent. Keynes understryker
de ödesdigra verkningarna av dylika prisfluktuationer.
Svårigheterna att inskränka produktionen vid prisfall leder till uppkomsten
av lager, som betraktas som onormalt stora men som icke desto
mindre, när efterfrågan accelereras och prisvågen åter stiger,
förefalla alldeles otillräckliga, med följd att en på lång sikt
oekonomisk utvidgning av produktionen kommer till stånd, vilken i sin
tur leder till sammanbrott, nya prisfall och nya lageröverskott.
Sedan Keynes dryftat olika botemedel mot det onda — bland vilka
kunna nämnas prisöverenskommelser på privat initiativ eller
under statliga auspicier ävensom olika internationella kontrollplaner
av annan karaktär — övergår han till att utveckla en tankegång, som
just mot bakgrunden av diskussionen om den ekonomiska
försvarsberedskapen och de eventuella möjligheterna att kompensera en
varuspärr förtjänar särskilt intresse. Keynes stannar nämligen för
att rekommendera uppbyggandet av råvarulager inom
Storbritannien, vilka skulle tjäna i första hand såsom instrument för
utjämnande av de nuvarande fluktuationerna i utbud och efterfrågan.
Förslaget går i korthet ut på att den brittiska regeringen skall
erbjuda råvaruproducenter inom imperiets olika delar lämpliga
lagerutrymmen i Storbritannien, antingen utan särskild kostnad för
uppläggaren eller ock mot en låg, nominell avgift. Staten skulle icke
bliva ägare till lagren, utan dessa skulle tillhöra uppläggaren, och
den sistnämnde skulle därför vara den, som finge bära riskerna av
prisfall likaväl som skörda vinsten av en prishöjning, något som
i sin tur förutsätter en fri förfoganderätt för uppläggaren över de
upplagda varorna. Keynes tänker sig vidare, att staten skulle ha
möjlighet att belåna de upplagda varorna till 90 procent av
marknadspriset vid tidpunkten för varornas uppläggande, varvid antingen
ingen ränta alis eller ock samma låga ränta som för
skattkammar-växlar skulle debiteras. Vidare skulle en minimilagringstid av
förslagsvis tre månader gälla, varjämte en månads varsel skulle
iakttagas före såväl varornas uppläggande som deras uttagande. Dessa
tidsfrister skulle ha till syfte att hindra, att för den normala
omsättningen avsedda lager sökte sig till de nya upplagshusen; skulle
så bli fallet, vore ju föga vunnet med den föreslagna anordningen.
661
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
