Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Memelfrågan — en orientering. Av Elis Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEMELFRÅGAN —
EN ORIENTERING
Av docent ELIS HASTAD, Stockholm
Östersjön liar sitt
oroligaste hörn i Memelområdet
— eller Klaipeda, som
namnet lydde under medeltiden
och ännu lyder på litauiska.
Ända sedan världskriget ha
stridens vågor rasat i detta
språkblandade f. d. tyska,
numera sedan femton år
tillhaka litauiska ehuru
autonoma område, till omfånget
mindre än Blekinge och med
en folkmängd av ungefär
150,000. Med anledning av
de täta orostelegrammen därifrån på sistone och inför lantdagsvalen
den 12 december kan tillfället vara lägligt att mera allmänt
diskutera detta intrikata nationalitetsproblem.
Utgångspunkten för en diskussion om det språkblandade
Memel-gebitet måste vara styrkeförhållandet mellan de två rivaliserande
nationaliteterna. Den bästa ledningen härvid lämnar den preussiska
befolkningsstatistiken före världskriget, vilken politiskt sett måste
tillmätas så mycket större värde, sedan just 1910 års
befolknings-statistik för Österrike nyss på Tysklands önskan lagts till grund för
styckningen av Tjeckoslovakiet. Om dessa siffror skulle favorisera
någon part, måste det antagas vara tyskarnas, som då handhade
och ledde folkräkningen. Enligt den officiella statistiken utgjorde de
litauisktalande 1910 precis jämnt hälften av områdets befolkning.
Enligt den protestantiska kyrkans statistik — som dock lämnar några
tusen icke protestanter utanför räkningen — skulle de litauisktalande
1912 ha utgjort 52,3 procent. Ostridigt var alltså befolkningen före
kriget till ungefär fifty-fifty uppdelad på tyskar och litauer,
sannolikt med en liten övervikt för de senare. Regionalt sett bör
konstateras, att själva staden Memel — som på 30 år ökat från ungefär
30,000 till 50,000 invånare — haft en utpräglad tysk majoritet, år 1910
cirka 90 procent, medan landsbygden haft litauisk, ehuru dock ej
Den livliga sjöfarten på Dange å dess
mynning i staden Memel.
647
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
