Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Om det blir krig. Av Helge Strömbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det blir krig
För de västra periferi makterna, Frankrike och
England, kan icke den supponerade tyska strategiska planen skapa
samma djupnående vilja till obegränsade offer, som vi fingo
bevittna 1914—18. Inget hot mot England via Belgien och
kanal-kusten, inget förhärjat och ödelagt Frankrike finnes i så fall
heller att peka på för att skapa en ny engelsk miljonarmé. Den för
de demokratiska västmakternas deltagande nödvändiga och
krigsavgörande entusiasmen — kan den blåsas upp till erforderlig höjd,
om tyskarna icke överskrida sin västgräns utan invänta sina
Ilender västerifrån vid en veritabel slaktbänk innanför gränsen?
Flygstridskrafterna kunna förvisso sättas in, men enbart ett
luftkrig, vilka fruktansvärda verkningar det än får, torde icke kunna
fälla avgörandet. Därmed glider tanken in på ett förfaringssätt
från västmakternas sida, som åtminstone till en början ligger på
ett annat område än det renodlade våldets. Detta förfaringssätt
måste tänkas bliva blockaden, den absoluta avspärrningen,
världsbojkotten av Tyskland. Utgångsvärdena för en dylik ligga i den
ännu existerande folkförbundspakten och i Kelloggpakten med
deras alliansbildande förpliktelser, respektive ställningstagande mot
våldet såsom medel i uppgörelserna mellan folken. Den praktiska
tillämpningen, vilken är liktydig med ekonomiska sanktioner i
fullaste utsträckning, kan bli absolut från det brittiska väldets
och Frankrikes sida, sannolikt även från Förenta Staterna, som
alltmer sluta sig till England. Man får i detta fall icke heller
glömma världsopinionens betydelse i ett dylikt oblodigt krig, ej
heller de väldiga resurser i propaganda ocli näringspolitiskt
hänseende, vilka stå initiativtagarna till buds för att tvinga de länder
till anslutning, som av ena eller andra skälet, icke minst fruktan
för att sanktioner kunna betyda krig, anse det med sina intressen
förenligt att ej bidraga till inringningen av Tyskland.
Kan emellertid Tyskland under sin offensiv mot öster icke
frysas ihjäl på detta sätt, komma västmakterna att falla tillbaka på
våldet, Tveka de härvid inför den svåröverstigliga dödsmuren vid
den tyska västgränsen, kringgå de den. Den södra vägen måste i
dylikt fall anses mindre sannolik än den norra. Här ligger Jylland
som infallsport närmast men måste förmodligen lämnas ur
räkningen av olika skäl, främst lättheten för Tyskland att genom
motanfall möta en kringgångsrörelse denna väg och att i
Skagerrak och Kattegatt upptaga sjökrig under för försvar gynnsamma
förhållanden. Vidgas då bågen för kringgångsrörelsen, kommer
612
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
