Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 23 september 1938 - Kapitalflykten från Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
nacl. Vid sidan av Frankrike står Schweiz såsom det land, vilket
kännbarast erfarit verkningarna av flyktkapitalets nyckfullhet och
ängslan. Första halvåret 1937 präglades, i jämförelse med den
utomordentligt livliga kapitalimporten under fjärde kvartalet 1936, vilken
sammanhängde med schweiziska francens devalvering, av ett relativt
lugn. Emellertid märktes en ganska betydande utförsel till Tyskland,
vilken sammanhängde med försäljning av schweiziska värdepapper i
tysk ägo, vidare till Frankrike i form av obligationsteckning för det
stora försvarslånet och slutligen, såsom redan nämnts, till Förenta
Staterna liksom även till England. Under senare hälften av fjolåret
återbördades emellertid till den schweiziska nationalbanken ett
nettobelopp på inemot 115 miljoner dollars. På allvar konfronterades
Schweiz därigenom med penningöverflödets problem, och
nationalbanken nödgades skrida till rätt drastiska åtgärder för att hindra en
ytterligare icke önskvärd kapitalimport. Sålunda mottogos från och
med november 1937 inga nya utländska insättningar på avista
räkningar, tillgodohavanden på äldre dylika räkningar skulle med det
snaraste överflyttas på konton med viss uppsägningstid och samtliga
utländska insättningar belades med en avgift av 1 procent. Den
negativa räntan har sålunda i penningöverflödets dagar blivit en påtaglig
realitet.
Från fjolårets diskussion i valutafrågan är det känt, att ej heller
Sverige lämnats oberört av de häftiga kastningarna på den
internationella penningmarknaden. Det stora tillskottet till riksbankens
behållning av utländska valutor under senare år härrör emellertid,
som bekant, till övervägande grad från de likvider, vår exportindustri
under de goda åren intjänat. Till viss grad äro emellertid de medel,
som tillfördes riksbanken i början av fjolåret, av den utpräglade
spekulativa karaktär, som kännetecknar det internationella
flyktkapi-talet. Av verkställda uppskattningar, vilka självfallet äro ytterst
approximativa, framgår, att det utländska flyktkapitalet i Sverige vid
slutet av 1936 uppgick till 50 miljoner kronor, en summa som vid slutet
av fjolåret fördubblats. De svenska affärsbankernas inställning till
förevarande problem har, som man torde erinra sig, kommit till
uttryck i deras i mars 1937 vidtagna åtgärd att icke beräkna ränta på
utländska bankers tillgodohavanden i Sverige, ett beslut som
sedermera i november samma år följdes av en sänkning av räntan å övriga
utländska insättningar från högst 2 till högst 1/2 procent.
I nuvarande situation är den fråga, som tilldrager sig största
intresset, den motståndskraft som den ledande europeiska valutan, det
engelska pundet, kan erbjuda den rådande baissespekulationen.
Enligt beräkningar, som återgivits i Economist, kunde de brittiska
guld-kassorna, vilkas sammanlagda behållning för närvarande uppgår till
780 å 800 miljoner pund, utan olägenhet vidkännas en åderlåtning med
150 miljoner pund. Då guldskeppningarna intill den 8 september
belöpt sig till i genomsnitt 12 miljoner pund i veckan, skulle England
vara rustat för ytterligare 12 veckors påfrestningar av den storlek,
som på sistone förekommit. Emellertid beror utvecklingen i fortsätt-
.520
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
