Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Kring valet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring valet
partienvälde förebyggts, och de ha endast gått i land med den
sekundära och lättaste uppgiften: att nagga högern. Ser man till
slutresultatet ha deras segrar ungefär samma värde som
Napoleons i dennes ryska fälttåg.
Valet är också i ett annat hänseende anmärkningsvärt: den
svenska nationalsocialismens fiasko. leke kritiken av det
nuvarande halvdiktatoriska regeringssättet — som säkerligen har stor
resonans långt in i regeringspartierna och som
nationalsocialismen trotts kunna infånga i sina segel —, icke Hitlers diplomatiska
framgångar, sedan valmännen sist uppbådades, icke heller
framträdandet av nya, ungdomliga röstberättigade årgångar ha
kunnat hindra att den Lindholmska »frihetsrörelsen» trycktes ned i
stövlarna. Den har tydligen befunnits för osvensk eller för litet
salongsfähig. Ty tvivelsutan ha de nationalsocialistiska
tänkesätten rent känslomässigt en större utbredning än som framgår
av röstsiffrorna, och sannolikt finnas åtskilliga sympatisörer
bland den tredjedel av väljarkåren, som nu icke gitte använda sin
rösträtt men som av flera tecken att döma just i nuvarande tid
av universella idébrytningar representerar ett ovisshetsmoment
för framtiden, värt både regeringspartiernas och
oppositionspartiernas beaktande.
Ingen väntar sig genast efter valet några större förändringar.
Socialdemokraterna ha själva alla skäl att med tanke på
1940-talet icke forcera fram ärendena och förbruka sin arsenal. De ha
också allt intresse av att ej till 1940 års val genom ett bryskt
tillvägagångssätt utmana opinionen och försvåra bevarandet av
majoriteten i andra kammaren; endast om de lyckas härutinnan,
bli de 1941 allsmäktiga i båda kamrarna. En slags varsel är Karl
Fredrikssons artikel i Tiden, »Till reformpolitikens psykologi»,
där denne tillråder en andhämtning i det sociala arbetet, med
motivering att kommunalmännen behöva tid att smälta allt det som
brådstörtat pressats igenom. De utrikespolitiska händelserna
mana dessutom — åtminstone för tillfället — till en viss
återhållsamhet i de inrikespolitiska striderna. Måhända bör man även
rent mänskligt räkna med, att uppfinningsrikedomen skall sina
hos de ledande männen, vilka varit med länge och på slutet
snarast haft för lätt än för svårt att få sina hjärtekrav uppfyllda.
466
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
