Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Ur C. D. af Wirséns papper — en otryckt politisk dikt och ett par brev från Vitalis Norström. Av Fredrik Vetterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
förra uppsats (genom skriv- eller tryckfel kom det där att sättas till
1913 i stället för 1910). Trots sin tidigare uppgift att han icke ville
författa någon minnesteckning över filosofen Benjamin Höijer utan
över Boström, har han tydligen icke blott erhållit en förnyad
anmodan att teckna Höijer utan har gått in på det. Hans kritiska
inställning mot Boström — ss min förra artikel — har kanske bidragit
till att akademiens boströmianer, Wirsén och möjligen andra, inte
ville låta honom gå löst på deras mästare utan hellre på Höijer, hos
vilken de ej voro så engagerade. Dock, detta är blott min gissning.
Jag meddelar nu själva brevet i utdrag:
Herr Doktor!
Uppdraget att författa en minnesteckning öfver Höijer känner jag som
en verklig heder, liksom det i sig förefaller mig ganska lockande att försöka
mig på en sådan uppgift. Emellertid blir detta år upptaget av mina ordinarie
åligganden jämte Olaus Petriföreläsningarna i Uppsala, som ändtligen skulle
gå af stapeln i oktober. De ha blifvit framflyttade ett par gånger, och på
dem vill jag nedlägga hela min kraft. Men i januari 1912 vill jag ta itu med
Höijer, om jag får dröja så länge. Dock är jag bekymrad för hur en pröfning
af hans filosofiska betydelse kan komma att utfalla. Ty en enbart svensk och
nationell måttstock får dock inte anläggas på en filosofisk tänkare.
Panegy-riker äro inte min sak, och skall jag kunna sätta honom där, hvarest Nyblæus
och Bygdén gifvit honom plats, måste han stå sig för en objektiv granskning
ur allmänt historisk synpunkt. Inte så att jag ämnar fråga, om han faktiskt
spelat någon större roll i filosofiens historia, ty det vore en dumhet nära nog.
Men jag ämnar ställa frågan så: ha hans tankar den räckvidd och bärkraft,
som skulle tillförsäkra honom en plats i filosofiens allmänna historia, om han
varit fransman, engelsman eller tysk? Och för svaret på den frågan är jag
en smula rädd.
Vidare ville jag gärna kunna komplettera eller beriktiga Nyblæus och
Bygdén på någon eller några punkter för att ge min bok raison d’ëtre. Alltså:
mitt löfte kan blott ges under en viss reservation för att planen kan gå »in
die Brüehe», när jag skall till att utföra den!
Naturligtvis vill jag, likmätigt min natur, skrifva koncentreradt. Jag
tycker att uppgiften borde kunna lösas på 7 à 8 tryckark?
Hvad jag är mest rädd för att inte gå i land med är Höijers ganska djupt
i specialiteter ingående skönhets- och konstlära. Men hans ställning som
estetiskt smakråd och præceptor i de unga litterära kretsarna — redan så tidigt
som 1790 — var mycket inflytelserik och är särdeles beaktansvärd. Den kan
jag inte underlåta att gå närmare in på.
Jag blir tacksam för goda råd.
Här avbryter jag Nor ströms brev, som i fortsättningen bara
meddelar, att en italiensk professor vill skicka en mängd av sina
avhandlingar till »akademiens bibliotek» — vari Norström ser ett frieri till
det litterära Nobelpriset, Denna del av brevet saknar allmänt
intresse.
Minnesteckningen över Höijer kom ju aldrig till stånd, antingen
det berodde på de betänkligheter Norström anför i brevet till
akademiens sekreterare, eller på andra, tillfälliga hinder. Den lika litet
som den han en gång tänkt sig över Boström.
Fredrik Vetterlund.
438
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
