Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Mysteriet Röhm. Av Per Engdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mysteriet Röhrn
ett parlament än en antiparlamentarisk församling. Genom
skickliga manipulationer från den bayerska regeringens sida lyckades
också ett par ljumma grupper att komma loss ur den av
nazisternas medlemskap komprometterade samorganisationen.
Riksflaggan sprängdes, och dess radikala flygel ombildades till
Rikskrigs-flaggan med Röhm som ledare.
Det var tillsammans med denna organisation jämte ett par
andra värnförbund, som nationalsocialisterna den 8 november
gjorde sin kända kupp i München. Det är här inte platsen att
skildra detta kuppförsök. Här skall blott antecknas, att Röhm i
spetsen för Rikskrigsflaggan på Ludendorffs order besatte
krigsministeriet, där han, belägrad av riksvärn, höll stånd, till dess att
Ludendorff direkt återgivit honom en personlig handlingsfrihet.
I den process, som följde efter den misslyckade revolten, blev
Röhm frikänd. Månaderna dessförinnan i rannsakningsfängelset
förblevo emellertid inte utan spår. Röhm var egentligen allt
fortfarande en känslig människa, och fängelsevistelsen hade en
mycket pinande inverkan på honom. Hatet mot det bestående
samhället blev här glödande. Samvaron med kommunister och
förbrytare, som ofta av den rena nöden drivits till brottslighet,
öppnade ögonen för perspektiv, som den kunglige bayerske officeren
förut aldrig tänkt på. Röhm var bergfast vunnen för socialismen.
Men det är typiskt, att den socialistiska inställningen endast i
andra hand var socialt betingad. Kommunistpojkarna voro
fanatiker som han själv. Kommunisterna skulle ha varit ett utmärkt
material för ett kompani i första eldlinjen. Kommunisterna hörde
inte till de fega och försoffade. De voro framför allt inga civila
ämbetsmän. Däri låg kanske deras största förtjänst.
Efter frikännandet skapade Röhm en ny värnorganisation, som
skulle bli en samlingspunkt för de efter Münchenkuppen
sönderfallande politiska krafterna på den nationalsocialistiska kanten.
Hitler var inte alldeles med på noterna, ehuru han inte direkt
satte sig emot saken. En tillfällig visit i riksdagen som
representant för de »folkmedvetna» grupperna under den på våren 1924
valda riksdagens korta legislaturperiod gjorde Röhm till en
svuren fiende till det parlamentariska systemet. När Hitler efter
frigivningen erbjöd honom posten som chef för S. A. under
förutsättning att han nedlade sin utanför det nationalsocialistiska
partiet stående organisation, tackade Röhm nej. De båda männens
vägar skildes för några år.
433
30 — 38484. Svensk Tidskrift 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
