Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Tvåkammarriksdagens professorer. Av Elis Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvåkammarriksdagens professorer
serade partiernas tidevarv kreera någon huvudroll, allra helst
som hans retoriska färdigheter snart av de nyktert tänkande
riksdagsmännen ansågos misstänkt stora.
Inom den borgerliga vänstern banade 1807/09 års
rösträttsreform snarast vägen för nykterhetsrörelsens och de frireligiösas
ledare. Edén svarade dock för den konstitutionella expertisen och
Nils Alexanderson (1912/21, ordförande i vattenlagsutskottet 1918)
för den juridiska; i mindre mån gäller detsamma om jordbruket
ocli Paul Hellström, vilken under sin tjuguåriga riksdagsbana
såsom Lantbruksakademiens sekreterare utnämndes till
titulärprofessor och dog som jordbruksminister i Ekmans första
ministär 1827. G. Kobbs och K. Kjellbergs »comebacks» äro förut
nämnda. Johan Bergman, som till specialitet tagit
nykterliets-och skolfrågor, har liaft mandat 1918/19 A ocli sedan 1923;
Martin Fehr (1923/30, en tid ordförande i det lilla liberala partiet
men med sin viktigaste insats utförd i riksbanken som
bankofull-mäktig), Israel Holmgren (1925/33, i realiteten radikal vilde och
känd för sina ofta telegramartat korta deklarationer i alla
möjliga frågor), Åke Holmbäck (fr. o. m. 1937, tidigare konsultativt
statsråd) och Bertil Ohlin (fr. o. m. 1938, med särskilt mandat
som den frisinnade ungdomens ledare) fullborda det akademiska
inslaget i den borgerliga vänstern, som oavvisligen trängdes
tillbaka i betydelse under Ekmans—Hamrins tid, d. v. s. sedan Edén
och Alexanderson lämnat riksdagen.
Bondeförbundets professorstreklöver, där dock intet »blad» är
det andra likt, har spelat en roll, som ofta analyserats. Samtliga
tre invaldes i första kammaren vid upplösningen 1919; C. A.
Reuterskiöld har i nio år varit konstitutionsutskottets ordförande;
K. G. Westman liar i åtta år fungerat som
andralagutskotts-ord-förande och suttit i tre ministärer; Nils Wohlin slutligen (1928/33
högerman) var i tre år vice ordförande i bevillningsutskottet, har
två gånger varit statsråd och har f. n. en framskjuten plattform
som befolkningskommissionens ordförande.
Inom det socialdemokratiska partiet liar det professorliga
inslaget i förhållande till partiets numerär varit jämförelsevis
litet och dessutom utan avgörande influens på dess aktionerande.
Inslaget inskränker sig till Gustaf Steffen (1910/16), den under
mandattiden till professor utnämnde Alfred Petrén (1912/36),
Helge Bäckström (1912/21, riksgäldsfullmäktig), Vilh. Lundstedt
(1929—), Östen Undén (statsråd första gången 1917, invald i riks-
425
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
