Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - Historieskrivningen i det totalitära Tyskland - Justus Möser — en tysk gestalt. av Curt Rohtlieb - Romantiken kring Wullenwewer. Av S—e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
att göra våld på Mösers verkliga mening, är hans underkännande av
den mosaiska lagen, vilken allmänt åberopades såsom likställd med
positiv rätt och betraktades såsom av gudomligt ursprung. Kärvt
och med en för den tiden hänsynslös öppenhet förklarade Möser, att
denna lag ej kunde ha någon giltighet för hans land, och flera
bibelställen omnämnas med tydlig ringaktning.
Hans kristendom var dock så mycket äktare, starkt synkretistiskt
färgad som den var. Obegränsad tolerans mot alla kristna
bekännelser var Mösers radikala fordran. Dock eget nog ej mot ateister, som
han på något skruvade grunder bevisade ej kunde vara medlemmar
av en enhetlig stat eller åtminstone av en stat i hans sinne. Frihet
och humanitet inom vida gränser voro de huvudfordringar han
ställde på staten.
I Tyskland citeras Mösers namn med förkärlek; huru ban tolkas,
skall här ej undersökas. Det tredje riket är kanske en effektivare
organism än någon annan stat. För Möser var ändamålsenligheten
ingen högsta norm. Huru genomträngd han än i många avseenden
var av sin tids nyttighetsiver, ville han grunda lag och rätt på de i
folkets känslo- och tankeliv verksamma krafterna, ej på den krassa
nyttan. Han ger stundom uttryck åt en aning, att den statsnytta, som
slugt beräknade politici sätter över alla ideella hänsyn och instinkter,
sist och slutligen kommer till korta gentemot de historiskt
framvuxna sedliga krafterna och värdena.
Kanske tyder de senaste tidernas ivriga skyltande med Mösers
namn på en förkänsla att segern ej är så viss, som det ser ut.
Curt Rohtlieb.
romantiken kring wullenwewer
Den tyska historievetenskapens inlemmande i Hitlerrikets andliga
system fullföljdes i somras genom en alltysk historikerkongress i
Erfux-t. Detta mötes i pressen mest uppmärksammade händelse, en
proklamation av riksledaren för den tyska historievetenskapen, prof.
d:r Walter Frank, bjöd emellertid inte på något väsentligt nytt
utöver de tidigare manifestationer, som äro Svensk tidskrifts läsare
bekanta genom prof. Ahnlunds artikel i årg. 1936. Den åhördes av
kongressmedlemmarna, den blev tillbörligen bejublad, och de
fack-vetenskapliga förhandlingarna kunde fortsätta med ali den
grundlighet och »Geistesreichtum», som äro den tyska historismens
kännetecken. Det har nämligen inte skett någon nazifiering av den tyska
historievetenskapen; den har väl fått inpassa sig i nya former,
representerade framför allt av generalissimus Frank och hans
proklamationer, men arbetet fortsätter i stort sett efter samma linjer som i
andra länder. Väl ha de nationalistiska utsvävningarna,
enkannerligen inom fornsaksforskningens mera svårkontrollerade område, god
konjunktur och stor publicitet i tidskrifter som »Germanien», men
dessa fantasier äro lika litet representativa för tysk historisk forsk-
365
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
