Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Det korporativa Lettland. Av William W. Freij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
William W. Freij
bundna med denna. I Eiga, dit den övervägande delen av ali
lettisk industri är koncentrerad, skulle upprättas en organisation
för varje specialfack, men ute i landet förenades de olika
arbetargrupperna på samma plats i en enda fackorganisation. De nya
fackföreningarna omfatta numera omkring 60,000 av landets
samtliga cirka 90,000 arbetare. Vilka arbetargrupper, som kammaren
liar att företräda, bestämmes av ministerpresidenten i samråd med
välfärds-, finans- ocli jordbruksministrarna.
Arbetskammaren är löntagarnas eget forum. Den består av 100
medlemmar, utsedda bland arbetarna av ministerpresidenten eller
någon av honom befullmäktigad person. Utom de ordinarie
ledamöterna utses också 50 suppleanter. Arbetet betraktas som ett rent
hedersuppdrag och är alltså oavlönat. Varje år avgår en
tredjedel av medlemmarna, och en ständig cirkulation kommer på detta
sätt att äga rum. På egen begäran kan ledamot befrias från sitt
uppdrag redan efter kortare tid, liksom han också kan uteslutas,
om ban på ett eller annat sätt misskött sig. För en sådan
prick-ningsåtgärd fordras emellertid två tredjedelars majoritet inom
kammaren. I likhet med vad fallet brukar vara inom lärda
samfund, har man i Arbetskammaren dessutom ett antal s. k.
»hederskorrespondenter» — sakkunniga inom och utom Lettland.
I fråga om Arbetskammarens rättigheter torde man kunna säga,
att dessa i stort sett inskränka sig till den rådgivande
församlingens. Endast på anfordran kan den t. ex. delta i utarbetandet
av lagar rörande löntagarna. Den har också rätt att ur
arbetarnas synpunkt och till främjande av deras intressen avgiva
utlåtande angående olika av stat eller kommun föreslagna lagar
rörande arbetarfrågor.
Det åligger kammaren att företräda arbetaren i olika
rättsinstanser; den kan här låta sig representeras av enskilda
delegater eller av bela kommissioner. Likaså är det Arbetskammaren,
som representerar de lettiska arbetarna vid alla internationella
kongresser ocli skall upprätthålla förbindelser med andra länders
arbetarorganisationer.
Hand i hand med den lettiska nationalkänslans uppvaknande
på allvar liar alltifrån 1900-talets början gått en strävan att liöja
det lettiska folket fysiskt och andligt. Det har under den nya
regimen kommit på de olika kamrarnas lott att sörja för respektive
folkgruppers fostran. Arbetskammaren liar alltså som en av sina
viktigaste uppgifter att fullfölja arbetarklassens fysiska och and-
356
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
