Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Det korporativa Lettland. Av William W. Freij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET KORPORATIVA
LETTLAND
Av svenske lektorn WILLIAM TF. FREIT, Riga
Den 11 februari 1938 förklarades genom ett regeringsdekret
undantagstillståndet i Lettland upphävt. Den lettiska republiken
hade då styrts under de extraordinära förhållanden, som ett
sådant tillstånd medför, i närmare fyra år. Undantagstillståndet
hade nämligen införts i samband med den nuvarande
statspresidenten Karlis Ulmanis’ övertagande av makten natten till den 16
maj 1934. Om denna överraskande, snabbt ocli oblodigt
genomförda statskupp, varigenom en maktförskjutning ägde rum från det
folkvalda parlamentet till en auktoritär regering, har förut
redogjorts i Svensk Tidskrift.1 Det låg i sakens natur, att en sådan
maktförskjutning skulle markera inledningen till en helt ny epok
i den då blott femton år gamla lettiska republikens historia. Så
långt en överblick är möjlig, skall i denna uppsats ett försök
göras att ge en bild av den nya lettiska statsordning, som
visserligen ännu icke är fullt utkristalliserad, men vars konturer man
dock ganska tydligt kan skönja.
Söker man fastställa orsakerna till den plötsliga
regimförändringen i maj 1934, står det ganska snart klart, att flera olika
händelser både inom Lettland och utom verkat pådrivande på
utvecklingen. Skärpan i de parlamentariska debatterna hade under
år 1933 och början av 1934 blivit allt större, och man hade från
den lettiska riksdagens — saeimans — talarstol liört öppna
hotelser om att vapnen kanske måste avgöra, vad som i den
parlamentariska debatten blev olöst. De största meningsskiljaktigheterna
framkallade det förslag till författningsreform, som framlagts av
LTlmanis och hans anhängare, och som gick ut på att öka
statspresidentens inflytande på bekostnad av saeiman — detta i syfte
att komma ut ur fr. a. de många ekonomiska svårigheter, som den
i ett frapperande stort antal partier splittrade saeiman förgäves
1 1937: VIII, W. Freij: Karlis Ulmanis — Lettlands president.
352
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
