- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
313

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Det militära demokratiseringsproblemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det militära demokratiseringsproblemet

de senast förflutna decennierna ibland tagit sig direkt antimilitära
uttryck, har aldrig den ledande svenska socialdemokratien
ifrågasatt krigsmaktens lojalitet mot statsmakterna. Åtskilliga
uttalanden av socialdemokratiska försvarsministrar kunna härför
åberopas.

När för närvarande huvuddelen av Sveriges folk ägnar ett allt
större intresse åt försvaret är det därför ganska naturligt, att
det gamla traditionella förtroendet mellan krigsmakten och
nationen växer sig allt starkare. Trycket utifrån svetsar ihop
samhällsklasserna ocli skapar samling kring försvaret, vilket mer än
någonsin framstår som folkets gemensamma angelägenhet.
Klyftor ha överbyggts och gränser ha utplånats. När det nu gäller
att samla alla goda krafter och alla friska källsprång i en enda
ström, blir frågan om officersrekryteringen en exponent för vår
förmåga att engagera alla skikt i samhället för det gemensamma
bästa. Om man härvidlag icke minst tänker på industriarbetarna,
beror det därpå att denna kategori hittills i mycket ringa
utsträckning lämnat bidrag till officerskåren.

I den österströmska utredningen givas vissa anvisningar om
hur detta mål skall kunna nås. Dessa förtjäna givetvis stort
avseende och böra prövas; icke blott med hänsyn till bästa
rekrytering utan även för att i enlighet med moderna principer öppna
vägarna för alla dugliga inom yrket bör ali hjälp lämnas åt
lämpligt underbefäl att genom studier avancera till officerare. Men
därjämte böra även andra uppslag diskuteras. Svårigheten ligger
i att utan eftersättande av de kvalitativa fordringarna för
officersutbildningen finna utvägar, som leda till målet. Några
oöverstigliga hinder torde emellertid detta icke erbjuda. Särskilt i vårt
land, där kvalitetsbegreppet — icke minst på det industriella
området — framstått som en fundamental livsbetingelse, bör det icke
möta gensaga att få denna princip tillämpad även i avseende å
officerskåren. leke börd, icke politiska åskådningar utan
kunskaper, duglighet och god karaktär skola vara den enskilde
officerens meriter.

En utväg, som bör undersökas, är stipendiers lämpliga
användande, t. ex. för studier i läroverk fram till studentexamen
och därefter officersutbildning i vanlig ordning. Denna anordning
skulle endast vara en upprepning av systemet med frikadetter
från borgerskapet och bondeklassen, som praktiserades vid
Krigsskolan under 1800-talets tidigare del. Åtgärden, som stod i direkt

313

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free