Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Privatvetenskap i moral. Kritiska reflexioner i anledning av en moralpristävling. Av Martin Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
därav, att våra existerande värden äro i »utveckling» och
»transformation» (omformning). Om ett värde urartar eller ett lyxvärde
transformeras till nyttovärde, så förutsätter denna process, att det
existerar ett allmänt värde. Utvecklingen är nämligen ingen
nyskapelse utan blott förändring. Varje ny art i utvecklingen förutsätter
»släktet», som icke är något blott abstrakt utan en »viril förebild,
som är aktivt verksam i varje individ — en formernas fader», en
»källa och matris för variationer». Denna virila källa kallar förf.
»invariant». Slutsatsen blir, att om man i alla etiska variationer kan
finna »invarianter», har man möjliggjort »etisk objektivitet» eller
vetenskaplig etik. Och detta kan enligt förf. ske med hjälp av den
fysikaliska relativitetsteoriens metoder.
Förf:s relativitetslogik går en verkligen på nerverna. Därför skall
jag icke plåga läsaren med att referera den. Dess grundtanke
är emellertid, att den sanna verkligheten består av »dunkla» idéer,
vilka manifestera sig i våra »klara» men »overkliga» begrepp. Dessa
begrepp variera till sitt innehåll beroende på deras relation till olika
»logiska koordinatsystem». I en systemgrupp definieras t. ex.
människan såsom »förnuftigt djur», i en annan såsom »ofjädrad
två-foting», i en tredje såsom »Guds avbild» o. s. v. Det är här enligt
förf. fråga om olika transformationer av en ocli samma sak, precis
som när jag transformerar tusen dollar i francs, mark, pund eller
kronor. Penningbeloppet är indentiskt under transaktionerna, det
är det invarianta, som varken är dollar eller pund. Vad det är, är
enligt förf. icke lätt att säga. Emellertid kunna vi genom de olika
transformationerna vinna kunskap om invarianten eller idéen
såsom den »gräns, vartill grupperna av definitioner syftar»!
Efter dessa relativitetslogiska fantasier anser sig förf. färdig att
övergå till sin relativitetsetik. Det moraliska värdet är enligt förf.
en lika objektiv invariant som den logiska idéen och uppenbarar sig
för oss endast under värdetransformationen. En sådan
transformation kan enklast iakttagas vid tillfredsställandet av ett begär.
Enbart begäret, säger förf., kan aldrig bevisa sitt eget föremåls
objektivitet. Ej heller är tillfredsställelsen, skild från ett föregående
begär, något objektivt. Men transformationen av det ena till det andra
»tyder» på objektivitet!
Enligt förf. är universum i själva verket »mättat med värden».
Dessa manifestera sig i »företräden», vilka i värde äro beroende av
»det gynnsamma tillfället». Så t. ex. äger en bekväm länstol intet
företräde i ett militärläger, emedan man där icke har tillfälle att sitta
bekvämt. — Att det också i universum finns lidande, generar icke
förf., ty universum måste enligt hans mening såsom ett »gigantiskt
maskineri för frambringandet av gott och ont vara en term i den
fundamentala värdeekvationen, ett nödvändigt och tillräckligt villkor
för förverkligandet av värden»!
För att styrka sin relativitetsetiska ståndpunkt vill förf. visa, att
det objektiva även på estetikens område är »ett barn av relativiteten».
I musiken t, ex. är det ju allbekant, att en viss melodi kan vara be-
279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
