Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Skånskt sjuttonhundratal. Av Krister Hanell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krister Hanell
de svåra åren utan
omplanterades och fördes vidare i
den nya svenska miljön.
Det begynnande uppsvinget
under 1700-talets senare hälft
märks också i städerna.
Borgerskapet återfår sin
initiativkraft, främst naturligtvis
i Malmö, där Frans Suell på
1770-talet genomdriver
anläggandet av Malmö nya hamn,
varigenom förutsättningarna
för stadens moderna
utveckling skapades.
Landsbygden däremot
ligger ännu efter. Det skånska
land, som Linné så fint
skildrar och vars folkliv i
Nico-lovius fått sin klassiske
tolkare, låg under hela
1700-talet på något sätt i dvala,
trots sina naturliga
rikedomar. Trots de talrika s. k. skatteköpen, varigenom
kronobönder köpte sig arvsrätt till den jord de brukade, och trots
att på 1760- och 1770-talen en mängd byar i södra Skåne
stor-skiftades, ville inte den förtrollning brytas, som vilade över
landet. Åkerbruksmetoderna förbättrades inte eller i varje fall
ytterst långsamt, och en svårartad kreaturpest, som rasade
1746—47, medförde katastrofala förluster; den lär ha kostat den
skånska allmogen mer än 200,000 djur. För landsbygden var en
grundlig reformering av jordbruksförhållandena en nödvändig
förutsättning för en kraftigare utveckling. Den som fann formeln,
varmed förtrollningen löstes, var Rutger Maclean, och det
allmänna genomförandet av enskiftet efter 1803 väckte Skånes
landsbygd till ett nytt och intensivt liv.
Ännu dröjde det emellertid ett par generationer, innan Skånes
allmoge började göra insatser, som märktes utanför
sockengränserna. Det är först vid 1800-talets mitt, som ett starkt ocli kraftigt
Skåne står redo att fylla den plats inom det svenska samhället,
som tillkommer landets folkrikaste och förnämsta provins. Dess
Lantliushållaren Butger Maclean (i. 1742,
(1. 1816).
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
