Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Skånskt sjuttonhundratal. Av Krister Hanell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skånskt sjuttonhundratal
Kristinehov, ett monument över Christina Pipers gärning.
först efter fredsslutet som den nya adliga byggnadsverksamheten
tog riktig fart, storslaget inledd av den myndiga
borgmästar-dottern från Stockholm, Christina Piper. Det är framför allt det
efter henne uppkallade Kristinehov i östra Skåne, som står som
ett monument över denna märkliga kvinnas gärning.
Detta tillskott av inflyttade uppsvenskar ha tillfört Skåne ett
utomordentligt värdefullt befolkningselement, och ur denna krets
ha många av det senare 1700-talets skånska märkesmän framgått,
jordbruksreformatorerna Rutger Maclean på Svaneholm och Carl
Adam Wrangel på Araslöv, Höganäsverkens grundare Erik Ruuth
och Skånes konstnärlige upptäckare, Carl August Ehrensvärd.
Den norrifrån inkomna godsägaradeln kom överhuvud taget
mycket snart att känna sig som skånsk, och vad vi nu mena med
skånsk adel består till största delen av sådana ursprungligen
uppsvenska ätter. Även många av de inflyttade prästsläkterna
för-skånskades och ha gjort betydande insatser i landskapets odling,
så till exempel släkterna Bruzelius och Cavallin.
Är då Skånes kulturella liv under 1700-talet helt buret av
inflyttade uppsvenskar? Ha skåningarna själva icke givit något
bidrag? Frågan är av ganska stort intresse och svaret kan inte bli
mer än ett. Skånes folk var vid sekelskiftet så lamslaget, att det
helt enkelt inte förmådde göra sig gällande i någon nämnvärd
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
