Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kring Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRING NORDEN
Det är mycket naturligt, att Folkförbundets iråkade obestånd
aktualiserat det nordiska problemet. När Folkförbundets
kollektivsystem förlorat ali kreditvärdighet, ha många flytt tillbaka till
Norden ocli skyndat sig att söka ersättningen i nordisk samverkan.
Säkerligen har frågan om Norden diskuterats lika mycket under
de senaste månaderna som tidigare under lika många år. Särskilt
den försvarspolitiska debatten har härvid stått i förgrunden.
För vår del ha vi i redaktionella artiklar 1936, alltså innan den
nordiska försvarsfrågan började allmänt dryftas, framlagt vår
uppfattning om behovet av försvarssamverkan mellan de nordiska
staterna. Vi framliöllo då önskvärdheten av att Sverige såsom den
största av de nordiska staterna toge initiativet till förberedande
förhandlingar om eventuellt gemensamt militärt uppträdande i
sådana situationer, då ett gemensamt försvarsintresse kunde stå på
spel, exempelvis rörande den ekonomiska försvarsberedskapen,
spärrandet av Bälten och Sundet samt skyddet av övre Norrland med
dess naturtillgångar. Vi hävdade lika bestämt, att dessa
förhandlingar ej finge avse att skapa några förpliktande fördrag om
ömsesidigt bistånd, för vilket tiden ingalunda vore mogen redan
på grund därav att ömsesidigheten i hjälp ej kan presteras så
länge icke alla nordiska stater känna ansvar för sitt eget försvar.
Vi ansågo det vidare vara icke minst ett vitalt svenskt intresse
att Ålandsöarna genom ändring av förbudskonventionen befästes,
något som med god vilja lätt borde kunna genomföras utan att
svenskheten på ögruppen behövde förlora sin skyddade ställning.
Vi kunde bland andra gemensamma nordiska intressen ha tillagt
tryggandet av en verkligt högmodern, internationellt oberoende
nordisk flygplanstillverkning.
Ända till för något år sedan ansågs det tillhöra blott de
akademiska diskussionerna att tala om Nordens behövliga
försvarspolitiska profylax. Bortser man från de officiella överläggningarna
om den ekonomiska försvarsberedskapen torde veterligen något
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
