Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 25 mars 1938 - Gymnastikens idé. Av Rudolf Tiberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
lan kroppens rent fysiska rörelse och dennas inverkan på människan
få komma till sin rätt.
Jag- skall för att exemplifiera min tankegång- endast antyda ett
fackproblem, nämligen rörelseförrådets indelning, stötestenen genom
tiderna. Kroppsrörelsen, den nakna rörelsen, är iitgångspunkten. I
dess inverkan på människan och icke på hennes kropp ligger
gymnastikens idé. Någon möjlighet att indela ett förråd av fysiska
rörelser efter deras förmåga av främst psyko-fysiologisk verkan ha vi
icke för närvarande — och få väl aldrig heller. Vår enda utväg är att
av de tusen sinom tusen rörelser, som kroppen kan utföra, välja ut
dem, som ur motions- och rekreationssynpunkt enligt vår erfarenhet
bäst passa oss. Att indela alla dessa rörelser efter deras egenskaper
som sådana (d. v. s. som rörelser) och icke — såsom Läroboken gör —
efter deras verkan av ena eller andra slaget är sålunda vår uppgift.
Läroboken borde också visa, vad svensk gymnastik är, väcka
förståelse för dess oändliga rikedom, vara idéns främste talesman. Där
borde stå exempelvis så här:
»Gymnastiken vill söka möjliggöra en sådan naturlig livsföring,
som nutidsmänniskan — av skäl som vi alla känna — har så svårt
att förverkliga. Naturmänniskan försvinner mer och mer, och ta vi
inte utvecklingen i egna händer, så komma våra efterkommande en
vacker dag att bestå, icke av helgjutna individer, utan av någon sorts
artificiella specialmaskiner.–-»
»Gymnastikledaren skall låta kropparna verkligen leva — leka,
kämpa och tumla om. Han skall icke bestämma, korrigera och forma
kroppen efter sitt huvud. Det skall han överlämna åt naturen. Ty
en kropp, som får tillfälle att röra sig naturligt, omväxlande och
tillräckligt, utvecklar sig själv harmoniskt. Den gymnast, som i detta
hänseendet med ett fattigt »system» vill ta upp konkurrensen med
naturen själv och som inför denna inte känner sig som en klåpare,
har inte förstått sin sak.–-»
»Var och en är själv sin bäste gymnastiklärare. Låt oss inte
avsäga oss vår rörelseinstinkt, som inspirerar lika väl som den docerar
och varnar. Barn och djur i frihet kunna lära oss dess
hemlighet. –-»
»Det viktiga är att Du efter några minuters fantasifylld lek
känner, att, livsandarna börja vakna, att kroppen börjar svettas. Det
skönaste av allt är att känna att allt mjukas upp, värmes och liksom
löses, att det hela går som smort. Kort sagt, när man känner att man
’lever’ och vet med sig, att förtjänsten är ens egen.–-»
Vår första officiella gymnastikkodex är en besvikelse. Man har
förbättrat i periferien, men det verklighetsfrämmande centrum är orört.
Den grundläggande definitionen, som sätter sin prägel på hela boken,
kommer en att tänka på ortopedi. Sunda förnuftet vägrar att tro,
att den famösa sidan 132 är det origo, kring vilket ett
friskgymnastik-system skall byggas upp.
Begreppet gymnastik bör innefatta »ali rekreerande kroppsrörelse,
som syftar till ett harmoniskt liv»: Ling-gymnastik, idrott, promena-
235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
