Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litauen — 20 år. Av Jonas Jablonskis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jonas Jablonskis
Litauerna voro tvungna att
förlägga sina studier till de ryska
universiteten i Moskva,
Petersburg eller på annat håll. En
radikal förändring har även inträtt
på detta område. Numera har
Litauen sju högskolor, varav den
viktigaste är det år 1922 grundade
universitetet i Kaunas. Under
förra året utgjorde studenternas
antal vid universitetet c:a 5,000,
varav c:a 1,000 kvinnliga. Antalet
lärare vid universitetet uppgick
till 300. Förutom dem, som
studera i Litauen, får årligen ett
antal studenter fara utomlands för
att inhämta kunskaper vid högre
utländska bildningsinstitutioner.
Här vill jag med särskild
tillfredsställelse nämna att antalet i Sverige studerande litauer
ständigt ökar. Den gästfrihet från de svenska högskolornas
sida, som kommer litauiska studenter till del och ger dem
tillfälle att på nära håll studera den svenska kulturen, bidrager i
hög grad att stärka de kulturella förbindelserna mellan de båda
länderna.
Till slut några ord om Litauens andliga odling. Trots de svåra
förhållanden, som rådde under ryssarnas regim, särskilt före år
1904, då det var förbjudet att trycka något på litauiska språket,
möter man redan då en hel rad namn, som vunnit berömmelse i
Litauens litterära historia. Novellförfattarna Biliunas, Zemaité,
Lazdynu Peléda, romanförfattaren Tumas-Vaizgantas, satirikern
Kudirka, lyrikern Maironis höra till dåtidens stora litauiska
namn inom litteraturen. Tryckförbudets upphävande och ännu
mera landets självständighetsförklaring har särskilt bidragit till
den litauiska litteraturens uppblomstring. Nu för tiden utges i
Litauen årligen nästan lika många böcker som i Polen. Utan att
räkna upp en rad författarnamn, som f. ö. i och för sig knappast
säga mycket, vill jag dock antyda, att några prov på äldre och
nyare litauisk litteratur snart skola framläggas för den svenska
allmänheten. Efter vad jag vet, har ett förlag i Stockholm för
204
Utrikesminister Stas}7s Lozoraitis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
