Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Guldet, det internationella penningsystemets dilemma. Av Ivar Sundbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guldet, det internationella penningsystemets dilemma
grad höja pundets värde gentemot dollarn (sättes vid guldpriset
338 s. dollarn till 5,oto, lönar sig icke gulduppköp i London) eller
kunna de genom valutafonden köpa upp så mycket guld att dess
pris i tillräcklig grad höjdes. Utav dessa tvenne utvägar har man
i England oftast begagnat sig av den senare. Först och främst
synes det ha varit ett gemensamt intresse för England och Amerika,
att icke guldströmmen till U. S. A. blev övermäktig. Resultatet av
sjunkande guldpris i London till följd av de stora försäljningar
som gjorts där dels från kontinentala centralbanker, dels från
guldproducenter, på sista åren särskilt Ryssland, skulle ha blivit att
guldet i ännu högre grad än nu hopats i Förenta Staterna.
Svårigheter att hålla fast vid det nuvarande guldpriset skulle ha
inträtt. Genom att New York ocli London fördela uppköpen av guld
kan man lättare motverka guldprisets fall. Man liar mycket
målmedvetet inriktat sig på att hålla guldpriset uppe.
Att politiken inriktats på att stödja guldpriset och icke på att
anpassa växelkurserna, sammanhänger även med en önskan att få
det nuvarande valutasystemet att fungera som ett
guldmyntfot-system. Växelkurserna skola hållas lika stabila som före 1931.
Detta syfte uppnås genom valutafondernas verksamhet. Följden
av det dubbla syftet att stödja guldpriset och att hålla växelkursen
stabil har emellertid blivit att fonden framför allt måst inrikta
sig på gulduppköp. För att stödja dollarn, då guldpriset i London
tenderar att falla, har man köpt. upp guld i stället för dollarvaluta.
Enligt uppgifter i »Economist» och andra affärstidskrifter
opererar fonden alltmer i guld och allt mindre i valutor, tydligen i
avsikt att på detta sätt hålla både växelkursen och guldpriset stabila.
Läget på den engelska guld- och valutamarknaden är emellertid
ganska ömtåligt. Underlåter valutafonden en tid att intervenera,
och efterfrågan på guld därför minskas, faller guldpriset. Då man
samtidigt håller dollarn stabil, går guld till Amerika. Guldet
köpes emellertid med dollarvaluta, och då sådan i ökad
utsträckning utbjudes i London, tenderar dollarn att sjunka. Utsikterna
att kunna hålla dollarkursen oförändrad minskas alltså på grund
av guldprisets fall, varför fonden på nytt måste ingripa med köp
av guld och dollarvaluta. Om å andra sidan fonden genom sina
ingrepp lyckas hålla guldpris och dollarkurs intakta, så att
guldexport ej lönar sig, inträder en annan svårighet. Amerikas stora
guldefterfrågan faller då bort, ocli risk föreligger att guldpriset
plötsligt skall falla. Fonden har att manövrera mellan interven-
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
