Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Sveriges neutralitet — ett försök att ställa problemet. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eli F. Heckscher
en gång är förklarad. En neutralitetspolitik kommer därför med
ali sannolikhet att ställa de största tänkbara anspråk på både
styrande och styrda — andliga, ekonomiska, allmänt politiska och
militära anspråk av de mest olika slag. Låt mig försöka antyda
några bland dem.
Till en början de rättsliga. I ett krig där Sverige är neutralt
kan det omöjligt få förekomma den lössläpphet i tal och i
synnerhet skrift som f. n. råder. Så ovälkommet det ur många
synpunkter än må vara, måste regeringen i krig utrustas med makt att
från ena dagen till den andra undertrycka avsiktlig och oavsiktlig
propaganda för den ena eller andra av de krigförande och
naturligtvis än mer den spionverksamhet i deras intresse som efter allt
att döma florerar i vårt land för närvarande. Är det sörjt därför?
Man kan antaga att Rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap liar en hel del förslag till fullmaktslagar liggande,
färdiga att ögonblickligen framläggas och genomföras vid eventuellt
utbrott av ett världskrig. Men uppgiften ligger i någon mån vid
sidan av Rikskommissionens verksamhetsområde, och den icke
ekonomiska sidan måste tillvaratagas på annat håll, väl närmast
i Justitiedepartementet. Utan kännedom om förhållandena kan
man hoppas att också detta har skett eller annars kommer att ske
med det snaraste. Emellertid förhåller det sig så, att
förberedelserna till den viktigaste sidan av iippgiften, den som gäller det
tryckta ordet, icke kunna uppskjutas till ett eventuellt
krigsutbrott, därför att tryckfriheten hos oss, på ett sätt som saknar alla
utländska motsvarigheter, är i detalj kringgärdad genom
grundlagsbestämmelser. Visserligen skall det medges att också
grundlagens helgd vid ett krigsutbrott kan komma att sättas tillbaka
för omsorgen om landets räddning. På ett något mindre vitalt
område, nämligen i fråga om penningväsendets grundvalar i form
av sedlarnas inlöslighet, inträffade detta med regeringsformen
§ 72 vid krigsutbrottet 1914, och lagliga förhållanden inträdde
först efter mer än ett år. Men alla måste medge att detta i sig
själv är en olycklig lösning, och dessutom är det fullt möjligt att
olagliga ingrepp i den för alla välkända tryckfriheten skulle
komma att vålla långt starkare slitningar än fallet var med ett
så svårfattligt område som penningväsendet. I fråga om just det
sistnämnda har man icke desto mindre definitivt befriat sig från
den framtida risken av en sådan konflikt, och det förefaller
dubbelt önskvärt att detsamma sker också på tryckfrihetens område.
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
