Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Riksdagen och demokratien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen och demokratien
sannolikhetstabeller. Ingenting av vördnadsvärda riter, av
festivitet eller dramatik håller intresset uppe. De skolbarn, som
klassvis bänka sig på läktarna, medta säkerligen endast undantagsvis
några starkare intryck hem. Inte heller på mognare åhörare gör
andra statsmakten i sin nuvarande stil någon mäktigare
propaganda.
Kanske ligger det någon tillspetsad överdrift i talet om
regeringspartierna såsom »transportkompaniet» — i två
uppmärksammade frågor i år, rörande gruvlagstiftningen och
1-maj-helg-dagen, ha bondeförbundare fronderat. Det är dock ostridigt, att
riksdagen aldrig tidigare sedan Karl XI :s tid arbetat mera
expeditivt och underdånigt. Känslan av att de bägge
koalitions-partiernas lojalitet mot regeringen gör realbehandlingen av de
flesta propositioner överflödig har verkat deprimerande. Alla veta,
att knappast någonting oväntat och någonting nytt kommer att
hända, vad som än må yttras. Den extra stimulans, som ligger i
medvetandet om att debatterna betyda något även för dagen och
ej på sin höjd blott för framtiden, saknas och därmed också
incitamentet att prestera det yppersta och yttersta av kraft och
intresse i riksdagsarbetet. Man torde få leta efter någon annan
debatterande församling i detta land, som i fråga om flau
stämning och desintresserade delegater kan mäta sig med ett normalt
arbetsplenum i Sveriges riksdag för tillfället.
Naturligtvis inse alla, att parlamentarismen i allmänhet, och
majoritetsparlamentarism i synnerhet, ålägger
regeringspartiernas meniga vissa band. Ingen bestrider, att regeringen har rätt
att kräva ett visst hänsynstagande av sina anhängare. Skådespelet
med en regering, vars handlingskraft är förlamad och vars trista
lott det är att notoriskt desavueras av maktlystna riksdagspartier,
önskar nog ingen tillbaka till riksdagens scen. Utan tvivel har
diktaturernas hinderslösa framfart vid regerandet även i
demokratiska kretsar omvärderat uppfattningarna om regeringens
nödiga makt. Men det kan knappast påvisas ett behov av att
regeringarna annat än i de stora, principiella frågorna genom säkert
understöd från riksdagsmajoriteten kan föra en konsekvent och
stabil kurs. Svenska föreställningar om folkstyrelse kunna aldrig
förlika sig med att regeringens uppfattning i hart när alla frågor,
även de små och de partipolitiskt friställda, skall vara sakrosankt.
Skulle motsatsen vara fallet, innebure det att utskottsarbetet vore
fiktioner, de offentliga debatterna spegelfäkteri och besluten rena
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
