Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Våra utlandssvenskar. Av Erik Nylander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Nylander
sen. Sålunda förorda en del affärsmän varmt, att svenska
medborgare i utlandet bli mera likställda med hemmasvenskar i fråga
om möjligheten att vara styrelseledamöter av svenska bolag m. m.
Andra framhålla det betydelsefulla i att utlandssvenskar -—
naturligtvis fortfarande svenskar med bibehållet svenskt
medborgarskap — ej ställas utanför svensk sociallagstiftnings förmåner,
t. ex. genom att få inbetala folkpensionsavgifter. Den allra största
vikt tillmäter man ganska allmänt ett bättre ordnande av
möjligheten till skolgång i hemlandet och tillträde till svenska
undervisningsanstalter för utlandssvenskars barn. Den årliga
mantalsskrivningen bör, anse ett par diplomatiska representanter, relativt
lätt kunna genomföras.
I fråga om politisk rösträtt åt registrerade utlandssvenskar —
vilket enligt min mening borde kunna ske genom att före valet
via legation eller konsulat insända valsedel till den sista
mantalsskrivningskommunen i hemlandet — har jag redan i motionen
framhållit, att en positiv lösning av denna redan tidigare
framförda fråga ej gärna kan åstadkommas utan iakttagande av en
viss försiktighet. Även brevskrivare ha antytt problemets
komplicerade natur. Att problemet dock icke är tekniskt olösligt
vittna lagstiftningar från Tyskland och Norge om. Frågan har
kommit i ett annat läge än tidigare, sedan vallagen nu gör det
möjligt för en till utlandet avrest hemmasvensk att rösta på
legation eller konsulat. Det skulle te sig föga rättfärdigt, om -— för
att tillspetsa saken — en hemmasvensk gi golotyp, vid val tillfället
dagdrivande vid någon utländsk badort, väl skulle få avge sin röst,
medan en i utlandet bosatt svensk ingenjör skulle förvägras
samma rätt, t. o. m. om han vid valet befunne sig i hemlandet. En
svensk minister stryker också särskilt under, A?ad jag yttrat i
motionen, att det inte kan anföras något förnuftigt skäl, varför
rösträtt skall förmenas t. ex. en arbetare vid ett svenskt dotterbolag,
när samma rätt genom särskilda anordningar ges svenska sjömän.
Det väsentliga i rösträttsfrågan är att principiellt ej utanför
aktiv medborgarrätt ställa utlandssvenskar, vilkas rättsliga och
faktiska »svenskhet» ej på något sätt skiljer dem från de
hemmavarande. Sedan må tillämpningen av denna princip bli en
valteknisk fråga; att göra det möjligt för absolut alla att kunna i
tid rösta torde vara ogörligt, och det bör härvid observeras, att
t. ex. ogifta åldringar eller sjuklingar i Sverige ibland ej Ijeller
kunna rösta.
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
