- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
59

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Behandlingen av Sveriges ekonomiska historia för skolungdom och utländsk publik. Av Eli F. Heckscher - Till Wiknerminnet. Av Bror Olsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Litteratur

och den lägsta i världen, ocli medan det land som kommer Sverige
närmast icke är Frankrike utan England. Industrien säges (s. 408)
i Sverige för närvarande sysselsätta omkring 50 % av befolkningen,
medan den rätta siffran (för 1930, det högsta redovisade året) är
35,7. På samma sida lämnas på några rader en nästan obegripligt
felaktig teckning av vår nyare industriella utveckling: »Vägen var
beredd för gryningen till den stora industriperiod som började med
1890-talet och som under föga mer än ett årtionde skulle komma att
förse landet med talrika industrier — några av dem, sådana som
trävaru-, pappers- och maskinindustrierna, av betydlig omfattning...
Snart stod Sverige i första ledet av de trävaruexporterande
länderna.» I verkligheten gick den skildrade utvecklingen delvis ett
halvt och delvis ett fjärdedels århundrade längre tillbaka i tiden,
och under den angivna perioden inträdde Sverige så långt ifrån
i första ledet av trävaruexporterande länder att vår sågverksindustri
då tvärtom började stanna i växten, för att få vid sin sida en
massaindustri som framställningen fullständigt ignorerar. Höjdpunkten
är dock ej detta utan en sats några sidor tidigare (s. 404), av
innehåll att Sveriges »fabriker (factories) upprättades ej i städerna utan
i gruvornas omedelbara närhet över hela landet»! Det är en gåta
hur författarna ha tänkt sig sambandet mellan den under 1800-talet
utvecklade fabriksindustrien och gruvorna, som ju ej hade det
minsta därmed att göra, och ytterligare hur detta samband kunde
omfatta hela landet, när gruvorna befunno sig inom strängt
begränsade områden. Någon dunkel reminiscens av en uppgift att Sveriges
industri till stor del ligger på landsbygden är väl liär förklaringen
till en behandling som svårligen kan ursäktas.

Men det skulle ej tjäna något förnuftigt ändamål att fullfölja
denna exemplifiering. Allt vad jag nu har sagt visar brister i
eko-nomisk-historisk insikt hos författarna av våra historiska ]äro- ocli
handböcker. Emellertid finns tydligen intresset för att bereda
hithörande fakta utrymme, och det är mycket välkommet; då vågar
man kanske hoppas att den ännu kvarstående bristen snart skall
fyllas.

Eli F. Heckscher.

TILL WIKNERMINNET

Det nyligen firade 100-årsminnet av Wikners födelse — 50-årsdagen
av hans död infaller den 15 mars i år — kan ge anledning till
åtskilliga reflexioner, bl. a. den att dylika fester och minnesskrifter endast
ha en mening, om den hyllade varit en verkligt betydande man och

59

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free