- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
51

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Finlands nya folkpensionering. Av Ralf Törngren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Finlands nya folkpensionering

och invaliditet. Vårdsystemet skulle emellertid haft den fördelen,
att man bl. a. undgått besväret med uppbörden av
pensionsavgifterna.

Då man vid försäkringsprincipens införande i pensionssystemet
— förutom beträffande invaliditetsförsäkringen, vid vilken det
partiella fördelningssystemet tillämpas —- stannat för det
individuella premiereservsystemet, resulterar detta i en avsevärd
fondbildning. Givetvis är det ur många synpunkter av betydelse, att
en pensionsförsäkring kan ha fonder att ty sig till — för en
obligatorisk pensionsförsäkring är det dock icke nödvändigt. Hade även
i ålderdomspensioneringen det s. k. fördelningssystemet följts,
hade ingen fondbildning behövt förekomma. De nödiga medlen
hade då måst tagas ur skattemedel, varav resultatet blivit, att
en höjning av de direkta och indirekta skatterna knappast kunnat
undvikas. Huruvida detta, såsom regeringen i sin motivering till
lagförslaget framhöll, inneburit en, jämfört med det nu godkända
systemet, ökad tunga för de mindre bemedlade och samtidigt
verkat förlamande på företagsamheten, är dock osäkert. Skillnaden
mellan de olika systemen är ur nationalekonomisk synpunkt
knappast av större betydelse.

Som motiv för premiereservsystemet har bl. a. framhållits, att
de försäkrade genom sina premier främja kapitalbildningen.
Häremot kan dock anföras, att dessa premier icke representera ett
nettosparande. En stor del av detta sparande skulle sannolikt även
eljest kommit till stånd. Förutsätter man icke detta, så kan
antagandet om det ökade sparandet icke innebära annat, än att man
framdrivit ett tvångssparande på bekostnad av konsumtionen och
levnadsstandarden. Om ett sparande under sådana förhållanden
kan anses lyckligt, därom kan man verkligen vara av olika
mening.

Den fondering av premierna, som enligt lagen skall äga rum,
leder till att pensionsanstaltens fonder vid försäkringens
jämviktsläge komma att uppgå till 14 miljarder mark. Motsvarande
fonders maximibelopp har i Sverige begränsats till 1 miljard kronor.
Med hänsyn till befolkningsmängd och nationalinkomst komma
således pensionsfondernas belopp att i Finland uppgå till ungefär
det dubbla jämfört med Sverige. Detta kan, både
nationalekonomiskt och privatekonomiskt sett, innebära en avsevärd risk. Den
regering — Kivimäkis borgerliga samlingsministär — som
överlämnade lagförslaget till riksdagen och som förordade fonder på

51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free