Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Utrikesnämnd eller utrikesutskott? Av Fredrik Lagerroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utrikesnämnd eller utrikesutskott?
lar och beslutar under konungens ledning. Enligt den senare
utgör riksdagen en inom sig fast sluten enhet, som endast som
sådan träder i en alltigenom opersonlig relation till konungen.
Principerna ha först turvis innehaft makten för att 1809 förenas
i en oorganisk kompromiss. Den frilietstida principen tog därvid
lejonparten, men vad den gustavianska fick behålla var
betydelsefullt nog för att här kunna påkalla en stunds uppmärksamhet.
Det förslag till riksdagsordning, Gustav II Adolf framlade för
1617 års riksdag, har historieforskningen av rädsla för ett
ana-kronistiskt betraktelsesätt bedömt alltför välvilligt ur
konstitutionell synpunkt. I själva verket betecknar den en reaktion mot en
rätt framskriden konstitutionell ordning av motsatt typ. Karl IX
hade efterhand ställt de personliga förhandlingarna mellan
konung och ständer på avskrivning och tillåtit de senare att under
inbördes samarbete lägga grundvalarna till den organisation av
gemensamma utskott, som sedan oberoende av om vi haft
ståndsrepresentation eller tvåkammarsystem förblivit karakteristisk för
svensk riksdag och skänkt den dess stora självständighet
gentemot regeringen. Gustav Adolf åter räknar i nämnda förslag icke
med att stånden sammanträffa annorstädes än å rikssalen, fordrar
av dem separata svar på de kungliga propositionerna och bjuder
dem muntligen försvara desamma under gemensamma
överläggningar inför konungen. Man har också underskattat syftningen i
de yrkanden, som från ofrälse håll göras om att nya svar skulle
få avges skriftligen. Därigenom skulle ju de fyra stånden fått
tillfälle att ostört jämka svaren efter varandra, tills enighet vore
uppnådd, ocli udden brutits av konungens ifrågasatta rätt att
godtaga det svar, han fann bäst. Man kan icke heller underlåta att
förvåna sig över att konungen, när han godtager de yrkade
förändringarna, ändock underlåter att utfärda det reviderade
förslaget som lag. Faktum är att Axel Oxenstierna praktiserar
detsamma oförändrat för att kujonera ständerna de år han har den
inställningen.
Den starka maktställning, den svenska riksdagen uppnått
redan under 1600-talet, har den tillkämpat sig under emancipation
från Gustav Adolfs riksdagsordning och under fortsatt utbyggande
av de redan före lians tid grundlagda gemensamma utskotten. Ej
ens den karolinska tiden betecknar någon rubbning av denna
utveckling. Personligen var Karl XI för blyg för att kunna
övertaga Gustav Adolfs roll. De ingripanden i ståndens förhandlingar,
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
