Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Kommunalreformen i städerna — ett sjuttiofemsårsminne. Av Nils Herlitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommunalreformen i städerna
ligen i städerna, skall man ständigt påminnas om vad de betytt.
Om otaliga samhällsnyttiga företag kunna vi med ganska stor
vissliet antaga, att de aldrig skulle kommit till stånd eller i varje
fall ej gjort samma nytta, om man måst vänta med dem, till
dess övertygelsen om deras nödvändighet hunnit fullt
genomtränga stadsbefolkningen. Vad skulle det utan 1862 års
kommunalförordning blivit av städernas hamnar och
kommunikations-anstalter i övrigt, av gas- och elektricitetsverk, av sjukvård och
sociala föranstaltningar, av fastighets- och bostadspolitik!
När man närmare övertänker innebörden av 1862 års reform,
kan man i sanning komma att förvånas över dess djärvhet.
Tvekade man icke att lägga en så vidsträckt makt i en
majoritetsgrupps hand? Förklaringen är den att man räknade med att
majoritetens herravälde skulle vara liktydigt med det sunda
förståndets, de goda argumentens seger. Man litade för det första på att
kloka ocli ansvarsmedvetna mäns överläggningar i regel skulle
föra fram till de för samhället i det hela nyttigaste och bästa
resultaten, ocli man tänkte sig, att dessa resultat av tankeutbytet
i regel skulle verka med sådan övertygande kraft, att alla
samlade sig om dem. Den enhälliga överenskommelsen stod även
för dem som skrevo 1862 års kommunallagar som den ideala
grundvalen för det samhälleliga arbetet. Kunde emellertid enighet
ej vinnas, voro icke blott de, utan överhuvud taget de flesta som
vid den tiden tänkte över samhälleliga frågor, ganska övertygade
om att den mening måste vara den riktigaste, den klokaste, den
nyttigaste, som kunde samla majoriteten i en krets av
omdömesgilla män, vilka utan förutfattade meningar lyssnat till skäl och
motskäl. Ingen räknade med fasta grupper av meningsfränder,
varaktiga majoriteter och minoriteter med skilda program.
Från dessa iitgångspunkter behövde 1862 års reform ej i
begynnelsen te sig såsom alltför revolutionerande. Det var först
småningom som dess betydelse framträdde i hela sin räckvidd.
Vad majoritetsprincipen innebar det visade sig, då den
homogenitet, som man räknat med, brast sönder, då olika
meningsgrupper fylkade sig kring olika kommunalpolitiska program, då olika
klassers intressen började bryta sig mot varandra, då
partiväsendet vann insteg i kommunernas förvaltning. Nu kunde fasta
majoriteter samla sig kring bestämda program och genomföra
dem utan hänsyn till minoritetens vilja. Nu kunde
överläggningarna i nämnder, styrelser och fullmäktige bli till tomma formali-
15
2 — 37S38. Svensk Tidskrift 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
