Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Omläggningen av den direkta statsbeskattningen. Av Ivar Anderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivar Anderson
kan också betyda, att de i skattehänseende gynnsamt ställda
kommunerna, vilka i regel äro de som nu ha den största fördelen av den
progressiva kommunalskatten, hädanefter få dela med sig något av
denna fördel. I)en kommunala progressivskattens indragning till
staten kan således från denna synpunkt sett betraktas som ett led
i strävandet efter kommunal skatteutjämning. Även andra skäl
tala emellertid för att ali progressiv beskattning bör förbehållas
staten och att den kommunala beskattningen bör ordnas efter
proportionella grunder. Kommitténs förslag på denna punkt
sammanhänger vidare med de ändrade grunder för
bolagsbeskattningen, som utgöra ett betydelsefullt led i det nu framlagda
skatteförslaget.
Den nuvarande bolagsbeskattningens irrationella konstruktion
har ofta konstaterats och en övergång till proportionell
beskattning av aktiebolag och ekonomiska föreningar har starkt
motiverats av bolagsskatteberedningen och förordats i så gott som alla
yttranden över dess 1931 avgivna förslag. Det har allmänt
erkänts, att den s. k. inkomstprocenten — det procenttal som det
beskattningsbara beloppet utgör av bolagets aktiekapital och
reservfond — är en otillfredsställande mätare av bolagsinkomsternas
skattekraft, i synnerhet i en starkt progressiv skatteskala. Och de
ekonomiska föreningarnas beskattning efter samma grunder som
gällt för fysiska personer verkar i många fall obilligt. Den
principiella enigheten beträffande det skattesystem, som bör ersätta
den nuvarande beskattningen av de juridiska personerna,
utesluter emellertid icke att meningarna gå starkt isär när det gäller
att bestämma den skattefot, efter vilken bolagens skatt skall
utmätas i ett proportionellt system. 1936 års skattekommitté har
föreslagit en proportionell skatt av 10 procent för aktiebolagen
och de ekonomiska föreningarna. Då vid 1936 års taxering
medel-skatteprocenten (avseende statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
utjämningsskatt och kommunal progressivskatt) för aktiebolagen
utgjorde 10,25 procent, kan ju detta synas vara en rimlig skattefot,
men tyvärr kommer den icke att te sig så för ett stort antal bolag
med låg inkomstprocent, vilket gynnats av nuvarande
skattesystem och för vilka en proportionell skatt å 10 procent skulle
betyda en avsevärd ökad skattebelastning. Det är detta som gör
övergången till det proportionella systemet så besvärlig, att
därigenom å ena sidan gynnas en del företag, som befinna sig i det
698
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
