Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 20 nov. 1937 - Världshandelns framtidsutsikter — renässans eller stagnation? Av R. Sn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
borde det naturliga målet vara, icke att producera alla livsmedel
inom landet, utan att ge full sysselsättning ocli rimliga och växande
inkomster åt de befolkningsgrupper — vilka troligen skulle något
avtaga i antal — som äro sysselsatta i jordbruket. Produktionen av
mjölk, grönsaker och ägg skulle följaktligen ökas. Det är för det
europeiska jordbruket naturliga produkter, som icke lämpa sig för
långväga transporter. Å andra sidan skulle det vara möjligt att
inskränka produktionen av brödsäd, socker och foderväxter och i vissa
länder även fruktodlingen. Importen av vete, majs, kött och smör
skulle ökas. Detta skulle medföra en större marknad för
industrivaror i de länder, som exportera dessa livsmedel. De skulle icke
endast få mera köpkraft utan även bli benägna att sänka sina tullar på
industrivaror i utbyte mot den ökade livsmedelsförsäljningen.»
Ohlins program har måhända en mission att fylla som motvikt mot
de tendenser till överdrifter, som litet varstans förekomma och varav
den engelska varianten karakteriserats med orden »the British farmer
first, the Dominion farmer next, and the rest nowhere». En återgång
till forna tiders specialisering med avseende å den eereala
produktionen torde icke komma i fråga redan på grund av sociala och
strategiska skäl. Det kan därjämte, såsom anmärkes i »Keport ön
inter-national trade» med fog ifrågasättas, huruvida ens den ekonomiska
vinsten av en långtgående specialisering är så stor, som hittills
antagits. Åtskilligt talar sålunda för, att de låga spannmålspriserna
sammanhängde med en hänsynslös rovdrift, som bland annat för
alltid förött ofantliga, förut fruktbara områden i den amerikanska
»Mellersta västern». Det kan icke skäligen begäras, att de europeiska
lantbrukarna skola tvingas in i en ruinerande konkurrens, där
priserna kalkylerats på basis av en jordutsugning, som innebär
förtäring av nationaltillgångar.
Parallellt med jordbruksprotektionismen i de gamla
industriländerna har industrialiseringen av en rad tidigare till övervägande del
råvaruproducerande stater fortskridit. Ohlin nämner, att i dessa
»nyländer» under andra halvåret 1934 producerades 20 procent mera
industrivaror än 1928. Orsakerna härtill äro många, och bland dessa
äro endast få av övergående natur. Av ekonomisk relevans, på längre
sikt sett, äro framför allt vissa ingripande omläggningar av
teknisk natur. Förkrigstidens produktion var till övervägande del
baserad på ångkraft, och användningen av kolet som bränsle gav åt
koldistrikten ett naturligt försprång vid industriens platsval; att
malmen gick till kolet, var en obestridd sats. Efter kriget ha
elektriciteten och oljan alltmer utträngt kolet som bränsle och därigenom
även ekonomiskt möjliggjort en spridning av industrien till nya
centra, till nya länder. I samma riktning verka ock de förbättrade
kommunikationerna. Därigenom har för en lång rad industrigrenars
vidkommande skillnaden mellan olika länder med avseende å
naturliga förutsättningar betydligt minskats, där de icke rentav belt bort-
674
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
