Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Skottet vid Fredrikshald. De preliminära resultaten av en ballistisk-medicinsk undersökning. Av Gustaf Hultkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Hultkvist
skottskador i huvudet av muskötkulor utan nästan uteslutande
skador av kulor från vapen med 6 till 9 mm:s kaliber, d. v. s.
hälften eller tredjedelen av muskötens. Såsom jag senare skall
visa beror en skottskadas storlek dels på kulans hastighet, dels
på dess sektion i rörelseriktningen. För att proportionerna mellan
en modern kulas sektion och ett människohuvud å ena sidan ocli
en muskötkulas sektion och ett annat människohuvud å andra
sidan skola bliva lika, måste det senare vara ett jättehuvud, som
är mellan 8 (= 23) och 27 (= 33) gånger större än ett vanligt huvud.
Vid tiden för dessa förberedande försök påträffade jag en uppsats,
skriven år 1923 av en belgisk ingenjör Medinger, som tydligen
företagit rikliga skjutförsök med moderna handeldvapen och gjort
beräkningar över kulornas verkningar. Han uppmätte de hålrum,
kulor åstadkomma vid skott mot fuktig lera, och undersökte olika
kulors förmåga att tränga in i köttmassa, som sannolikt
sammanpackats i lådor. Avsikten med hans försök var att med siffror
angiva vad engelska sportjägare kalla stopping power hos ett
vapen, d. v. s. vapnets förmåga att med sin projektil få ett
villebråd att falla på platsen. En i siffror angiven stopping power
kunde naturligtvis icke innebära något annat än ett mått på den
skada, kulan orsakat inom kroppen på djuret. Medingers
beräkningar ämnar jag här ej närmare redogöra för, men för att man
skall förstå figurerna på bild 3 måste jag något beröra hans
resonemang. Det vetenskapliga värdet av Medingers uppsats saknar jag
förutsättningar att bedöma. Den har dock varit av stor praktisk
betydelse för anordnandet av skjutförsöken.
En kulas mekaniska verkningar är ett uttryck för dennas
levande kraft eller rörelseenergi, såvida kulan stannar inom det
träffade föremålet och man bortser från värmeutvecklingen o. d.
vi. h"
Formeln för kulans rörelseenergi E = —, där m = massan och
li = hastigheten, kan användas som uttryck för förstörelserna.
Men kulans penetrationsförmåga, d. v. s. inträngningsdjup är =
T fM h
- ^ -, där S är kulans sektion i rörelseriktningen och där
/ är uttryck för ett flertal faktorer, som hänföras till formen
på kulans främre del, den materia, i vilken kulan intränger
m. ni., vilka alla kunna elimineras bort vid jämförande
skjutförsök. Om man vidare dividerar formeln för rörelseenergien
med formeln för kulans penetration får man veta formeln för den
624
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
