Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 okt. 1937 - Teaterkongressens eftermäle - Motormanövern i Tjust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
mitténs direktiv offentliggjordes kom det emellertid i dagen att
ryktena varit särdeles väl grundade, något som man för övrigt
kunnat förstå redan därigenom att i kommittén, där ingen enda
praktiskt verksam teaterman fått plats, blivit insatt — för att citera en
Stockholmstidning — »den allestädes närvarande kamrer Hilton»,
Operans ekonomiinspektör. Det har ju som bekant funnits en tid
under 1800-talet, då de bägge kungliga scenerna stodo under
gemensam ledning, men erfarenheterna från denna period äro knappast så
goda att ett upprepande av experimentet kan anses tillrådligt. Yar
och en av institutionerna torde ha fullt upp att göra med att sopa
rent för sin egen dörr. I varje fall lär icke Dramatiska Teaterns
deficit minskas genom att räkenskapsmässigt sammanföras med
Operans enorma årsförlust, som ju vida övergår talscenens.
Visserligen heter det »duo negativa affirmant», men denna sats gäller
tyvärr icke i finansvärlden.
Rörligheten har alltid utgjort ett av krigskonstens
grundelement såväl strategiskt sett, när det gäller
förflyttningar till och inom olika krigsskådeplatser, som taktiskt,
d. v. s. vid förflyttningar i närheten av och på själva stridsfältet.
Självfallet har i dessa som så många andra hänseenden
motorise-ringen till lands och i luften verkat revolutionerande. Härigenom
— liksom genom utnyttjande i övrigt av den moderna teknikens
möjligheter — befinna sig stridsförfarandet och överhuvud taget de
strategiska och taktiska metoderna under en radikal omstöpning. Helt
naturligt har detta även satt sin prägel på våra militära
förhållanden, vilket reglementariskt sett kommer till starkt uttryck i det snart
i tryck föreliggande nya fältreglementet för armén.
Den nyligen avslutade, mycket uppmärksammade s. k.
»motormanövern» i Tjust har utgjort ett intressant exempel på de
möjligheter, motoriseringen infört i vårt militära problem, strategiskt som
taktiskt. Vår nya försvarsordning är, som bekant, uppbyggd på bl. a.
den principen, att våra arméstridskrafter skola kunna möta och slå
tillbaka en över havet anfallande fiende vid själva kusten, innan
ban fått fast fot i land. En förutsättning härför är, att våra
linjetrupper i nödvändig utsträckning snabbt skola kunna dirigeras till
varje av landstigning hotat område, liksom att de hastigt kunna
förflyttas mellan sådana områden. Biltransporters användning vid
förflyttning av större truppförband är sålunda strategiskt sett av
vital betydelse för vår armé. Ett riktigt tillvaratagande av de
möjligheter, som biltransporter erbjuda, ökar helt visst i väsentlig grad
förutsättningarna för ett framgångsrikt avvisande av
invasionsföretag över havet. Med hänsyn jämväl härtill hade höstens övning
förlagts inom den operativa ramen av ett kustförsvar.
I vårt land ha redan tidigare försök i mindre skala ägt rum med
motortransporter. Här kan erinras om vissa transporter av artilleri
och kavalleri i samband med de stora fälttjänstövningarna i Skåne
1935 och i Gästrikland 1936 samt senast en transport av artilleri —
592
Motormanövern
i Tjust.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
