Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 okt. 1937 - Kärt besök i Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
bemärkt roll: hans våldsamma propaganda för en brytning med
bundsförvanterna och övergång till ententen hade lett till hans egen
uteslutning nr det socialistiska partiet och avlägsnande från
chefskapet för dess huvudorgan Avanti, för vilket han skapade en
ersättning i en ny tidning, den sedermera så ryktbara Popolo cTItalia.
Hans första mer allmänt observerade insats i Italiens historia var
alltså av mot Tyskland fientlig art. Men festdeltagarna i Berlin hade
ej behövt gå så lång-t tillbaka i tiden för att få stoff till eftertanke.
Det är under den regim, som bär Mussolinis prägel, som befolkningen
i en av de tyskaste bland alla tyska bygder, trakterna kring Bozen,
utsatts för ett förtryck och en denationaliseringspolitik, som söka
siu like utom Rysslands gränser och som väckt särskild förbittring,
därför att de härröra från en nation, för vilken man hyst hat och
förakt men aldrig ett spår av den respekt, som man ägnat
motståndare som England eller Frankrike. Så sent som sommaren 1934,
några veckor efter Hitlers med stora förhoppningar motsedda besök
i Venedig, blevo i samband med mordet på Dollfuss det tyska folket
och den tyska kulturen i den munviga ocli väldisciplinerade
italienska pressen utsatta för en smutskastning, som gränsade till det
otroliga, medan samtidigt en koncentration av bajonetter vid
Brenner räddade den klerikala regimen i Österrike. Ännu året därpå
uppträdde Mussolini i Stresa som en av huvuddeltagarna i den
enhetsfront, som bildades mot Tysklands militära emancipation.
Om dessa ting talades emellertid ej i tysk press under
Berlinbesöket. I politiken är det reellare ting än tacksamhet ocli sympati, som
föra samman makterna. Mycket har hänt sedan Stresadagarna.
Abessinienkriget öppnade mellan Italien och västmakterna en klyfta,
över vilken ännu ingen bro kunnat slås, medan Tysklands hållning
under denna kris möjliggjorde ett närmande till Rom utan att bringa
riksregeringen till en brytning med London och Paris. Senare ha
händelserna i Spanien kraftigt befordrat denna nya intimitet mellan
de bägge diktaturerna och medfört den politiska gemenskap, som
funnit uttryck i formeln 0111 axeln Rom—Berlin. Denna
konstellation har blivit allt fastare, allt eftersom insatserna av prestige,
manskap och krigsmaterial i den spanska fejden blivit större. Men
det bör betonas, att maktförhållandet mellan de bägge
kontrahenterna nu är ett annat än 1934, då Hitler som ett slags protegé
uppvaktade sin äldre kollega i Venedig för att kort efteråt av
italienska bajonetter skrämmas från att fullfölja sitt företag mot
Österrike. Nu är Tyskland vid sidan av Ryssland och Frankrike
Europas starkaste militärmakt, medan Italien alltjämt är rätt
bundet i Östafrika.
De meddelanden, som släppts ut från Mussolinis besök, lia intet
yppat om dess politiska resultat. Det spanska kriget och den skarpa
motsättning, som det vållat mellan Italien och Frankrike—Ryssland,
ha otvivelaktigt skapat vissa förutsättningar för vänskapens
bestånd någon tid framåt. Men både Mussolini och Hitler äro vänner
av överraskningar ocli ej bundna av sentimentala hänsyn eller krav
584
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
