Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Teologi och universitet. Av Anton Fridrichsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anton Fridrichsen
de teologiska fakulteterna för närvarande kunna ge sina alumner.
Men detta är en rent praktisk fråga, som icke skiljer utan tvärt
om förenar teologi och kyrka.
Men hur ligger det till på den andra fronten, den universitära?
Vilken ställning ha de teologiska fakulteterna i dag inom
universitetets helhetsram? Behöva teologiens målsmän alltjämt hålla
svärdet med den ena handen, under det att den andra för
mursleven? Man kan väl säga, att de röster, som på sin tid höjdes
för att amputera teologien från universitetsorganismen, emedan
den icke vore någon verklig vetenskap — dessa röster ha nu på
det hela tystnat, och teologien kan ingalunda beklaga sig över att
vara föremål för nedsättande eller förkastande omdömen från de
övriga vetenskapsgrenarnas sida. Annorlunda var det tidigare, då
teologien ständigt fick höra, att den icke hade anspråk på
vetenskapens namn, därför att den var kyrkligt bunden, eller
åtminstone begränsad av tron på en övervärldslig, övermänsklig faktor:
Gud. Teologien kunde därför väl på vissa områden göra
vetenskapligt arbete; men som helhet ocli i sin grund vore den icke
vetenskap utan mytologi och mytisk spekulation. Den borde
därför avskaffas och ersättas med lärostolar i allmän
religionsvetenskap: religionshistoria, religionspsykologi, religionsfilosofi,
samtliga inom filosofiska fakulteten. Detta har visserligen, såvitt mig
bekant, icke någonsin framförts som formellt universitetskrav;
det är enskilda personer, som ha gjort sig till talesmän för denna
övertygelse och rest detta krav. Men de ha otvivelaktigt bakom
sig haft en ganska stark opinion, även i universitetskretsar.
Att det har skett en omsvängning här till teologiens förmån, är
ett obestridligt faktum. Även om alltjämt en och annan talar
ringaktande om teologien, så har det ingen större resonans varken
vid eller utanför universiteten. Och det egendomliga är, att detta
omslag fullbordar sig, just som den evangeliska teologien med
större kraft än någonsin understryker och hävdar sin karaktär
av teologi och på det bestämdaste vägrar att låta sig ombildas till
allmän religionsvetenskap. På samma gång teologien har slutit
ett nära förbund med den allmänna, jämförande
religionsforskningen, fasthåller den omutligt sin uppgift att vara en vetenskap
om den kristna kyrkans historia och tro. Det är detta, som gör
teologien till teologi, i detta söker teologien sin raison d’ëtre. Aut
hoc aut nihil!
Detta teologiens energiska hävdande av sin egenart och sär-
548
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
