Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Familjelönen i enskild tjänst. Av Gustaf Söderlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Familjelönen i enskild tjänst
Den första frågan är av befolkningspolitisk art, och det ligger
utanför mitt ämne att tränga djupare in i densamma. För min
personliga del är jag dock utomordentligt skeptisk till ett system,
som söker uppehålla och eventuellt öka en befolknings numerär
genom att betala för barnalstring och barnuppfostran. Ur
utpräglat nationell synpunkt kan det vara förklarligt, om man
tillgriper även dylika medel så länge man ekonomiskt förmår det,
men från en högre utsiktspunkt kan man med allt fog ställa
spörsmålet, vad det till slut blir för värde i en nation, vars nya
generationer äro frambragta och uppfostrade icke av naturlig
livsvilja och biologisk kraft utan på grund av ekonomiska
förmåner, som samhället i ena eller andra formen berett
producenterna. Väl är det sant, att dessa förmåner skulle komma dem till
godo, som ändå representera den bästa inom folket kvarvarande
viljan att fortleva, och man behöver näppeligen räkna med någon
fortplantning av de individer, som helt och hållet förutsätta
betalning för sin insats i nationens fortbestånd. Men med tiden torde
likväl betalningen, om den göres till princip, få ungefär samma
verkan för nationen som fortlöpande understöd för den enskilde:
ban blir mer och mer beroende därav, hans »behov» bli allt större
och större, i samma mån som hans »förmåga» undan för undan
avtar. Livets krafter uppehållas icke på dunbädden utan under
ständig kamp med svårigheter och genom dessas övervinnande.
Den andra frågan skall här behandlas utförligare. Därvid skall
jag omedelbart från densamma avskilja sådana fall, där i
praktiken lönetillägg eller eljest högre lön utgår till gifta personer
eller personer med barn på den grund, att en sådan person är
värdefullare för arbetsgivaren än en ensamstående. Detta kan
nämligen av olika anledningar vara förhållandet, och
lönebildningen kan därför vara ekonomiskt riktig, även om ersättningen
i viss mån har karaktär av familjelön. Men sådant kan omöjligen
generaliseras; tvärtom torde det i nutida näringsliv höra till
undantagen, att en gift person eller en person med barn är som
arbetstagare av större värde för sin arbetsgivare än den
ensamstående. Gränsen går som regel icke där utan bestämmes av
personliga arbetskvalifika tioner.
När jag här talat om en ekonomiskt riktig lönebildning, så är
det därför, att frågan om lönen och dess motprestation i ett fritt
näringsliv alltid måste bliva av väsentligen ekonomiskt innehåll.
Arbetsgivaren har att betala för den prestation, som arbetstagaren
465
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
