Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5 juli 1937 - De svartas världsdel. Av Jean Braconier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
afrika utgöra de asiatiska befolkningselementen en påtaglig
orosfaktor o. s. v.
D:r Hildebrand hävdar med kraft den åsikten, att det fordras
samarbete mellan de vita och färgade för att Afrikas rikedomar i högre
grad än hittills skola komma alla till godo. Men ett samförstånd kan
enligt hans mening aldrig nås, om de infödda arbetarna betalas uselt.
Tvärtom är det ett rent europeiskt intresse att afrikanernas
köpkraft höjes. Intill dess komma japanernas billiga varor att
undantränga de dyrare om också bättre varor, som tillverkas i Europa.
Den som studerar det nyss utkomna, av Mitsubishi-byrån publicerade
verket »Japanese trade and industri/», skall Unna hur oerhört raskt
den japanska exporten till Afrika ökats under de senaste åren. För
de vita är det ej så roligt att nödgas konstatera faktum. De svarta
däremot äro nog tacksamma för att deras begränsade resurser förslå
åtminstone till vissa inköp. En engelsk läkare i Tanganjikaterritoriet
har också öppet förklarat — enligt Zischkas lärorika bok Kampen
om bomullen — att Japans billiga gummiskor och billiga
bomullskläder uträttat mer mot skadedjur och farsoter än Englands
kolonialarbete under det sista århundradet!
Japanerna ha sålunda — om ock omedvetet — bidragit till att öka
folkmängden. Befolkningsfrågan är f. ö. ett av de viktigaste
problemen i Afrika, som onekligen förefaller vara för glest bebyggt.
Nästan överallt klagas nämligen över brist på arbetare. Hur denna
svårighet skall kunna avhjälpas är dock svårt att se. Här och var
lyckas visserligen företagarna få tillräcklig rekrytering till
näringslivet, men folkförflyttningarna verka ofta upplösande på familjelivet
i byarna och äventyra därigenom den framtida folkökningen. Ej
sällan lia mycket drastiska förslag framkastats för befolkningsfrågans
lösning, vilken uppenbarligen kräver lika mycket insikt från de
styrandes sida som åsidosättande av kortsynta privata intressen.
Hildebrand vidrör ej närmare det vanskliga spörsmålet om de
förändringar i de européiska staternas maktställning, som inom den
närmaste tiden kunna tänkas inträffa. Dock beröres en för det
engelska imperiets framtid så väsentlig faktor som förhållandet
mellan Storbritannien och Egypten. Trots att en viss harmoni mellan de
båda staterna efter augustifördraget 1936 onekligen råder, anser H.
att agitationen emot engelsmännen snart kommer att återuppblossa.
Med kännedom om wafdpartiets antecedentia synes onekligen en
dylik spådom rätt plausibel, men det bör framhållas, att
nationalistpartiet numera förefaller desorienterat och splittrat samt dessutom
alltmer torde inse faran av att gå alltför bröstgänges till väga mot
britterna. Vad förmår ett ensamt Egypten vid en konflikt inot en
stormakt, t. ex. Italien? Egypterna måste lia fått bittert erfara, att
när de vunnit en länge efterlängtad frihet (statssuveränitet) så synes
framtiden realiter ovissare och farofylldare än kanske tillförne.
Även den spanska krisens utgång kan högst ödesdigert förändra
situationen för vissa kolonialmakter. Ett nationalistiskt Spanien i
exempelvis försvarsallians med Italien och Tyskland skulle kunna
459i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
