Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 22 maj 1937 - Litteratur och livsåskådning. Av I. S. - Hitlers gudom. Av Beroildered
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
kontraster med en suverän frihet, som endast en stor beläsenhet kan
skänka. Framställningen har en uppfriskande intellektuell spänst
och en ren och klar stil, som tycks vara särskilt utmärkande för den
finlandssvenska essay konsten; man slipper här känslan att
författaren oavbrutet ansträngt sig att turnera varje mening så spirituellt
som möjligt! De konstellationer och resultat, som de olika
undersökningarna lämna, äro naturligtvis stundom färgade av författarens
grundsyn, men de verka sällan oväsentliga.
Framför allt visar emellertid Barcks bok på ett praktiskt påtagligt
sätt, hur man bör nalkas skönlitteraturens livsåskådningsproblem.
Naturligtvis är skönlitteraturens ideologiska underlag icke någonting
likgiltigt ur litteraturhistorisk synpunkt; det frapperar hur mycket
Barck utifrån sin här anlagda aspekt får fram exempelvis om
konstverkens genesis, diktarnas beroende av tiden och
kultursammanhanget. Men därifrån är steget mycket långt till att låta ett diktverks
livsåskådning bestämma den rent litterära bedömningen. Barck säger
klart ifrån att med hans utgångspunkt följer »att en rent litterär
behandling av respektive författare och deras verk inte står att finna i
dessa uppsatser».
Vad det i själva verket är, som gör ett diktverk till verklig konst,
är ett mycket svårt problem. Men man kommer icke lösningen
närmare genom att förenkla det. t <j
Hitlers
gudom.
»Förstå mig icke alltför snabbt», varnar Olai Paavolainen i
förordet till sin Tysklandsbok Som gäst i tredje riket (Natur
och kultur). När anmälaren efter en andra genomläsning
hopsummerar sina intryck är han också fortfarande oviss om, huruvida han i
allo riktigt fattat vad Paavolainen vill ha sagt. En sak är emellertid
säker. Litteraturen om Tredje riket har riktats med ett mycket
egendomligt arbete, skrivet utan varje spår till ressentiment, utan
åthävor-men samtidigt trotsigt och djärvt. Paavolainen står lika skeptisk inför
Tredje rikets lära som inför den gamla bibeltron. Men mitt i
för-nekelsen har lian kunnat ge sig nationalsocialismen i våld, bringa sin
upplevelse på en samlande formel ocli förmedla ett helhetsintryck av
den nya tron.
Det märkliga inträffade att Paavolainen i Finland skördade
entusiastiska lovord i tidningar av alla partifärger, oberoende av deras
inställning till Tredje riket — tre upplagor slutsåldes på några
veckor. Vadan denna framgång? Denne gäst i Hitlers Tyskland
bortser från allt oväsentligt och håller sig till det enda nödvändiga: att
se nationalsocialismen under trosföreteelsernas synvinkel. Vad vi nu
liar att göra mod, dekreterar Paavolainen, är den första i Europa
uppståndna religionen!
Riksvärnets framträdande på partidagen i Nürnberg imponerade
icke nämnvärt på Paavolainen. De halvmilitära S. S.- och S.
A.-for-mationernas defilader gjorde icke heller något djupare intryck på den
skarpsynte iakttagaren. I detta ser Paavolainen närmast utanverk,
378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
