Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - Vårt gränsfolk hinsides Atlanten. Av E. H. Thörnberg - Albin Widén: Svenskar som erövrat Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
svenska territorialsamhälle och i allmänhet talat från den svenska
statsliga organisationens sfär. De äro främlingar gent emot
hemlandet. Alltifrån den stund de ryckte upp och foro i väg, blevo de ett
stycke främlingar gent emot de primära och sekundära grupper de
tillhörde — till de förra räkna vi familj, lekkrets, grannskap, skola.
De sociala förbindelser, som förut konstituerat deras personlighet,
klipptes i viss mån av. I det nya landet blevo de medlemmar av skilda
— likaledes primära ocli sekundära — grupper, anpassade sig efter
den social-kulturella situation, som liär rådde och utvecklade sig.
Gent emot hemlandet får ofta — och fick nog oftare förr — detta
främlingskap en dubbelsidig karaktär. Det blir både frånstötande
och tilldragande. Svenskarnes skiftande, till och med skarpt motsatta
hållningar gent emot svensk-amerikanerna under årtiondenas lopp
förklaras av detta förhållande. I den mån våra utvandrare ha flockat
sig samman med folk av sin egen nationalitet, har deras
artmedvetande som svenskar vidmakthållits. Det har också gått över till
barnen, enkannerligen om båda föräldrarne varit födda i det gamla
landet, För dem liar Sverige ofta blivit ett både geografiskt och
kulturellt avlägset land, än frånstötande, än tilldragande. Det har icke
sällan väckt både ovilja och välvilja lios precis samma individer.
Till vårt gränsfolk därute böra följaktligen hänföras även
amerikaborna med ett mer eller mindre personlighetspräglande svenskt
härkomstmedvetande. Om med denna definition den svensk-amerikanska
kontingenten blir större eller mindre än nyss anförda siffra, må
lämnas därhän. Våra ekonomiska, kulturella och allmänt nationella.
intressen förbjuda oss emellertid att lämna samma kontingent ur sikte.
Det torde vara mig tillåtet att upprepa vad jag för många år sedan
uttalade i denna tidskrift (»Svensk-amerikanerna och Sverige», 1913):
»För oss svenskar bör det vara en samfälld angelägenhet att skapa
och upprätthålla nationella förbindelser med de utvandrade, deras
barn och barnbarn. Inga klassgränser, inga partilinjer, inga olika
tolkningar av patriotismens innebörd äro ägnade att förrycka vårt
intresse i den riktningen.»
Fil. lic. Albin Widéns bok, praktfullt illustrerad och ändå inte
alltför dyr, har stora förutsättningar att sprida kunskap om vårt
gränsfolk i onkel Sams land. Författaren låter oss se våra fjärrboende
fränder i en belysning, som om de levde ocli rörde sig i vårt närmaste
grannskap. Det är just en av hans stora förtjänster, att han förmått
göra det avlägsna till det närbelägna. Widén är skönlitterär, som
sådan har han nyligen blivit utmärkt genom prisbelöning; han är en
lysande journalist; han är veteiiskapsidkare — etnograf och
religionshistoriker med intressefönster vettande mot sociologien. Han
har ypperliga färdigheter att skriva en bok som denna. Ocli därför
har resultatet blivit så förträffligt, som det är. Författaren har dock
haft bråttom. Hafs och slarv i stil och data ha blivit följden.
Minnesotaguvernören J. A. Johnson omtalas sålunda (sid. 160) som svenskfödd;
några rader nedanför meddelas, att hade han levat till 1912, så skulle
ban ha blivit demokraternas presidentkandidat. Men en svenskfödd
363
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
