Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Hotet mot svenskheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hotet mot svenskheten
nas hot i tre former: den legala undantagslagstiftningen,
mullvadsarbetet och erosionen.
Trots allt bör finskhetens offensiv dock till sina verkningar och
syftemål ej överskattas. Horisonten mot öster är ej uteslutande
molntung. Initierade iakttagare framhålla sålunda, hurusom
folket vid senaste riksdagsvalet var utledset på språkfrågan, hur
liten resonans de finska studenterna egentligen ha för sina
långtgående krav och med vilken lätt skönjbar motvillighet
socialdemokraterna biträdde beslutet i universitetsfrågan. Ävenså
omvittnas, att intresset att lära svenska fortfarande hålles uppe ocli
ej minst framträder i den frivilliga folkbildningsrörelsen.
Moderna företeelser som radio och den dubbelspråkiga svenska
filmen bidra i sin mån att bevara en viss kontakt med det svenska
språket. Och så länge samfällda politiska intressen knyta Sverige
och Finland samman och det senare landets skandinaviska
orientering består, måste däri ligga åtminstone en viss garanti för att
svenskhetens intressen ej alltför flagrant kränkas. Alldeles
villkorslöst borde Sverige ej med Finland kunna växla tjänster och
gentjänster.
Det starkaste värnet mot finskhetens offensiv är emellertid
svenskhetens egen organiserade defensiv. Arvid Mörne berättar i
sin nyligen utgivna värdefulla biografi över Axel Olof
Freudenthal, att t. o. m. denne svenskhetens orubblige stridsman i sina
mörka ögonblick betraktade svenskhetens sak som förlorad i den
utrotningskampanj, som fördes under Snellmans och
Forsman-Koskinens fälttecken. Dessbättre behövde Freudenthal ej bli
sannspådd. Med en imponerande seghet och motståndskraft samt stor
offervillighet ha svenskarna slutit sig samman. Även svenskarna
i det östra Finland sägas uthärda trycket. Den senaste partidagen
i Vasa kännetecknades av en fast konsolidering. Framstöten i
universitetsfrågan förtätade leden. »Bergsrådens» olyckliga
uppträdande vid presidentvalet — vilket låt vara oavsiktligt men
faktiskt påskyndade universitetets förfinskning — brännmärktes
praktiskt taget enhälligt; så stark har harmen över deras
kortsynta handlingssätt varit, att några av dem spontant bojkottats
när det gällt gamla eller nya offentliga uppdrag. I
finlandssvenskarnas svåra belägenhet kan man förstå, att denna
besvikelse tagit sig dylika drastiska uttryck. För dem är enigheten
och sammanhållningen nu mer än någonsin ett livsvillkor. Den
rikssvenska befolkningen kan åtminstone i ett hänseende härvid
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
