Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Hotet mot svenskheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förneka sin nära samhörighet med den finlandssvenska kulturen eller
lämna denna i dess förödmjukelses stund isolerad. Och Sverige
har återigen liksom i den stora universitetsadressen för ett par år
sedan rätt att oförtydbart påvisa, att Finlands nordiska
orientering ytterst avhänger av det sätt, varpå den finska
folkmajoriteten behandlar det svenska språket, liksom av det intresse, som
finnarna vilja lägga i dagen för att på nordiskt språk bevara
kontakten med den nordiska kulturkretsen. Efter det nyligen
inledda, låt vara begränsade militärpolitiska och ekonomiska
svensk-finländska samarbetet kunna dessa krav resas med dubbel styrka.
För egen del vilja vi tillfoga, att det nordiska samarbetet först då
synes oss tillräckligt förankrat, när det bygger på ömsesidig
ärlighet och uppriktighet samt tillåter att de fyra ländernas
åtgöranden utan ressentiment diskuteras, ej blott av statsmännen vid
deras slutna konferenser utan även öppet och frejdigt bland
folken själva. Ty först då ges det fog för att tala om en djupt folklig
nordisk entente och om en sann nordisk anda. Och vilka
reflexioner Staunings Sverigeresa än utlöst, kan ingen gärna förvägra
honom ett oförbehållsamt erkännande för den öppenhjärtighet,
varmed han i sin strävan att rensa luften diskuterade Nordens
problem.
Under behandlingen av universitetsfrågan och efter dess
avgörande har en riksvensk opinion ofta ställt frågan: Vilket positivt
gagn kan Finland ha av att undertrycka sin folkminoritets
kulturella yttringar? Vilket intresse kan det ligga i att hindra t. ex.
finlandssvenska läkare eller naturvetenskapare — som i så hög
grad satt och alltjämt sätta sin prägel på utvecklingen inom dessa
områden — från att till fromma för hela landet idka vetenskaplig
verksamhet i den omfattning, som begåvning och forskningshåg
utstaka? Vilken nationell vinst kan den finska staten ha av att
göra agroforstfakulteten tabu för finlandssvenska professurer?
Har någonsin ett annat land vunnit i verklig styrka genom att
med laga tvångsåtgärder tillbakahålla och värja sig mot de
insatser, som en viss del av folket till hela folkets båtnad kan göra
och i sin samhälleliga lojalitet och solidaritet vill göra?
Som alla veta rör sig frågan icke om den naturliga rättigheten
för de finsktalande studenterna att få sin undervisning meddelad
på det i landet dominerande språket. Denna rättighet är sedan
länge faktisk. Problemet gäller, i vilken utsträckning de
svensktalande studenterna måste se sig avskurna från undervisning på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
