Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Frankrike i Främre Orienten. Några data ur Syriens historia som mandatland. Av Peregrinus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Peregrinus
liemliga polisen rekryterades med officerare, som samtidigt voro
provinsguvernörernas rådgivare. De värsta missbruk hörde till
dagordningen.
Med undantag för de Jouvenel lia överkommissarierna fört icke
en samförståndets och samarbetets utan en den starka handens
politik. Ett tungt ansvar för förhållandenas tillspetsning bära
de franska rådgivare, som förstått att utnyttja sina kunskaper
om landet till att bestämmande influera på överkommissarierna.
Dessa tjänstemän ha haft ett speciellt intresse av att behandla
Syrien som en koloni. Överkommissarier avgingo, men rådgivarna
stannade och härskade i landet som i en erövrad fästning.
Mandatpolitiken medförde motsatsen till vad man ville uppnå.
Den sammankittade de olika »staternas» folk emot det franska
mandatsystemet. Fullkomligt förfelad var också taktiken att söka
utnyttja de kristna som bundsförvanter mot muselmanerna. Ty
maroniterna, liksom f. ö. de flesta andra kristna, kände sig höra
samman med sitt syriska hemland. De ha flera gånger
demonstrativt dokumenterat denna samhörighetskänsla.
Som redan antytts kom syriernas otillfredsställelse till uttryck
i folkuppror. Följande större uppror ha förekommit: emiren
Faours resning år 1919 i Hulehområdet; upproret i
Aialauit-området under ledning av scheiken Salih ibn Ali, vilket varade
från 1919 till 1921; resningen år 1921 i Nordsyrien under
anförar-skap av den nyligen avlidne nationalistledaren från Aleppo
Ibra-liim Hanano; upproret år 1922 under ledning av sultanen el
Atrasch i Hauranområdet; scheiken Ismail Harirs resningar i
Hauran ocli i Damaskus 1922; upproret i Baalbekområdet 1923 med
Melhem Kasim som chef; den stora resningen 1925 av den redan
omnämnde sultanen el Atrasch; slutligen generalstrejken i början
av år 1936. Vi upprepa: vid denna uppräkning handlar det blott
om stora rörelser. Mindre oroligheter ha ofta förekommit.
leke blott månader utan år igenom förde de franska trupperna
krig mot Syriens folk. Särskilt förbittrad blev befolkningen av de
hänsynslösa metoder, varmed 1925 års uppror slogs ner.
Mandatförvaltningen ryggade då icke tillbaka för att beskjuta Damaskus
med artilleri ocli flygplan. Det förskräckliga bombardemang, som
därvid pågick 18—20 oktober, förvandlade hela stadsdelar till
spillror. Ännu i dag kan man se exekutionens verkningar. Ruinerna
efterlämna ett skakande intryck.
På grund av folkets oro och kroniska missbelåtenhet tvangs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
