Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Frankrike i Främre Orienten. Några data ur Syriens historia som mandatland. Av Peregrinus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Peregrinus
finna vägar och medel att övervinna svårigheterna, i stället för att
driva en rationel] näringspolitik, trängde Gouraud de allvarliga
ekonomiska problemen i bakgrunden. Den äregirige generalen,
som under kriget gjort en ärorik militär karriär, ägnade sig desto
mera åt rent politiska mål. Den 1 september 1920 proklamerade
lian i Beirut »i namn av den franska republikens regering»
skapandet av staten Stora Libanon. Därigenom realiserades
Frankrikes strävan att utsträcka sitt kolonialvälde till det östra
Medelhavsbäckenet. Men — som man kunde vänta — uppfattade
Syriens nationella rörelse den nya statens grundande såsom ett hårt
slag. Som protest utbröto omfattande uppror.
General Gouraud efterträddes som överkommissarie i tur och
ordning av Weygand, Saraille, de Jouvenel och Ponsot. Deras
politik rörde sig i större eller mindre utsträckning inom ramen för
det program, som deras företrädare, Lyauteys lärjunge, uppställt.
Den av Gouraud påbörjade uppdelningen av landet fortsattes, ocli
sommaren 1924 existerade de fem redan omnämnda »staterna».
Med denna delning ville den nuvarande överkommissarien greve
de la Martell icke åtnöja sig. Genom ett dekret av den 23 januari
1936 har han fortsatt att sönderstycka Syrien genom att upprätta
sex respektive åtta nya »självständiga» provinser med oavhängiga
finans- ocli förvaltningsorgan. Genomförandet av denna reform
förhindrades emellertid genom upproret i Syrien i januari—
februari i fjol.
Varken ur ekonomiska eller ur administrativa synpunkter kan
landets söndersplittring rättfärdigas. Just hänsynen till den
ekonomiska och administrativa ändamålsenligheten gör landets enhet
till en nödvändighet. Varje »stat», varje »republik», liar nu sin
särskilda apparat, vars upprätthållande är en tung börda för det
fattiga folket. Till grund för uppdelningen lågo politiska motiv,
i det att man Aülle försvaga landets samlade makt; »staterna»,
partierna, konf essionerna ocli minoriteterna utspelas systematiskt mot
varandra. Med allt detta ville Frankrike göra det lättare för sig
att genomföra sin kolonialpolitik.
Enligt statuterna för A-mandaten åtnjuter det
mandatinne-havande landet icke några ekonomiska företrädesrättigheter i
mandatlandet, vilket formellt är jämställt med andra
folkförbundsmedlemmar. I verkligheten eftersträvade Frankrike
målmedvetet att förvärva en monopolställning på den syriska
marknaden. Som ett övertygande bevis härför kan anföras bl. a. den
280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
