Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kyrkan och tiden. Av John Cullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äntligen lära sig tala ett språk, som folk i gemen förstår. Trots
all upprepning av detta billiga önskemål måste det nog sägas, att
här åtskilligt alltjämt brister. Det måste föras ett sannskyldigt
utrotningskrig mot salvelsefull predikoton, löslig sentimentalitet
och lättjefullt bruk av fromma klichéer. Förkunnelsen måste bli
enkel, rättfram och verklighetstrogen. I fråga om den fasta delen
av gudstjänsten, ritualet, är prästen givetvis bunden av kyrkans
ordning. Så mycket större är ansvaret för kyrkans myndigheter
att gestalta denna ordning så, att den verkligen tjänar
gudstjänstens syfte: uppbyggelsen. Inom den svenska kyrkan är ett
sådant reformarbete i full gång — många mena: i alltför hastig
takt! — men mycket återstår, särskilt i fråga om de speciella
kyrkliga handlingarna: vigsel, begravning, konfirmation o. s. v.
Här lever alltjämt det gångna århundradets sentimentala retorik
ett rituellt liv, som snarast möjligt bör släckas.
Det funnes anledning att understryka även andra viktiga
reformkrav, men det har icke varit min avsikt att skissera något
kyrkligt reformprogram utan endast att ange de inre
förutsättningarna för ett sådant. Viljan till reform skall framspringa ur
kyrkans ständigt lika nödvändiga besinning över sin
tjänarställning i folklivet. Kyrkan är till för människornas skull och inte
människorna för kyrkans. Folkkyrkans framtid är väsentligen
beroende av hurpass allvarligt hon genomför den självbesinningen
— och sedan tar konsekvenserna. Biskop Andræ har otvivelaktigt
rätt, då han i sitt herdabrev formulerar satsen: »Det finns ingen
annan möjlighet för kyrkan att säkra sin framtid än den att
utföra en tjänst, som folk och samhälle icke vill mista.» Det torde
också visa sig, att en sådan levande kyrka är oumbärlig för tidens
människor — nu kanske mer än någonsin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
