Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Lika lön och behovslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tankeexperimentet, att exempelvis 10 % av den kollektivavtalsbestämda lönen,
vare sig den intjänats som timlön eller på ackord, finge innestå
och fördelas efter behovsprinciper; några större rubbningar skulle
därigenom icke kunna uppstå, ej heller någon inverkan på
konkurrensen mellan olika industrier, och familjeförsörjare skulle
knappast kunna få några ökade svårigheter att vinna anställning.
Naturligtvis skulle svårigheterna bli större och de eventuella
utjämningsanordningarna mycket vidlyftigare för hantverket,
småindustrin och kontorsanställda, för att ej tala om de fria yrkena
och jordbrukets daglönare. För jordbrukarna i allmänhet torde
»familjelönen» vara minst behövlig, eftersom värdet av livsmedel
och bostäder för dem få taxeras något annorlunda. För
lantarbetarna kan statskarlssystemet i viss mån sägas innebära ett
behovslönesystem, vilket dock icke utesluter att de flesta ömmande fallen
här påträffas. Organisationsväsendets utveckling borde mänskligt
att döma betyda ökade möjligheter att realisera familjelönstanken,
därest denna överhuvud på ett ändamålsenligt sätt kan omsättas
till verklighet.
Hr Wigforss’ argumentering för behovslönerna har vädjat till
människornas socialistiska föreställningar. »När vi få en
socialistisk ordning, kan det vara tid att minnas den socialistiska
grundtanken: av var och en efter hans förmåga, åt var och en
efter hans behov.» Härtill kan anmärkas att behovslönen ännu
mindre skulle strida mot konservatismens familjeideal. Våra
dagars penninglöner synas trots all differentiering sämre svara mot
behovssynpunkterna än den gamla naturahushållningens
löneformer. Om familjelönens inneboende rättvisa behöver enligt vår
samhällssyn knappast vara tu tal, ännu mindre om att samhället
skulle vara moget för en sådan totalt nedbrytande uppfattning
som att familjebördan till stor del kunde överflyttas från
löneinkomsten till statens sociala verksamhet. Om denna rättvisa nu
eller först i en framtid eller ens någonsin kan praktiskt
genomföras är för tidigt att tvärsäkert bedöma. Man måste dock räkna
med möjligheten av att befolkningsutvecklingens tvång eller en
allmän folkmenings tryck eller bäggedera kunna driva ej blott
staten utan även de enskilda att stegvis söka sig fram mot »den
etiska lönen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
