Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 15 mars 1937 - Reflexioner kring AK:s stora berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
sig härom, synes den direkta lönestegringen över lag röra sig om
endast 5 à 10 %. Men då är att märka, att storstädernas reservarbetare
fingo 20 à 30 % och landsbygdens knappast något. Under det att man
förut tagit hänsyn till landsbygdens lägre löner, på så sätt att
reservarbetslönen där låg närmare den öppna marknadens lön än i de högre
löneklasserna, tappade man bort den synpunkten 1933, därigenom
ökande klyftan mellan land och stad.
Av tidningarna har framgått, att AK reviderat sina
grovarbetarelöner. Åtgärden var enligt riksdagens direktiv och med hänsyn till
löneutvecklingen ofrånkomlig. Lönelägets förskjutning uppåt
avtecknade sig i kraftiga lönehöjningar. Reservarbetslönerna på
landsbygden understiga icke 4:40 kr., ofta äro de högre. Höjningarna torde
motsvara 10 à 20 %. Detta sammantaget med vad som förut sagts om
de stegrade kostnaderna synes föra därhän, att arbetslinjen blir för
dyr. AK räknar i årets petita med en årskostnad på 3,000 kr. pr
reservarbetare och det är fara värt, att man av budgetskäl nödgas
inskränka reservarbetenas omfattning betydligt. Detta måste vara en
utveckling i felaktig riktning.
Ungdomshjälpen tilldrar sig särskilt intresse. Arbetslöshetshjälp åt
unga arbetslösa är av ganska sent datum. Under senare hälften av
1920-talet föreslogos åtgärder härför genom motioner i riksdagen och
i den offentliga diskussionen av socialt intresserade personer. Efter
diverse utredningar beslöt Kungl. Maj:t i december 1931 att en
särskild konsulent skulle anställas av AK för behandling av ärenden
rörande kurser för arbetslös ungdom. Arbetslösheten i de lägre
årsklasserna hade vid denna tidpunkt börjat bliva allvarlig, ocli vid krisens
toppunkt i början av 1933 uppgick arbetslösheten bland
16—21-åring-arna till 28,000. Redan i oktober 1934 var man nere i 11,700 och i
skri-vande stund är ungdomsarbetslösheten nästan eliminerad. Av endast
2,500 i hela riket återfinnas hälften i Göteborgs och Bohus,
Västernorrlands och Norrbottens län, således inom de »utsatta områdena».
Fastän ungdomsarbetslösheten sålunda blott under en kortare tid
varit ett kvantitetsproblem, var det utan tvekan klokt att ägna ungdomen
särskild omtanke. Där ligger nog bristen i svensk
arbetslöshetspolitik, att det inte skedde tidigare. AK kan inte häcklas härför, då
åtgärderna huvudsakligen tillhörde undervisningsväsendet, ocli hr
Möller hade rätt, när han för något år sedan nödgades konstatera, att,
om ungdomen i betydligt större omfattning givits yrkesutbildning,
skulle den ha emottagits med öppna armar av exempelvis
verkstadsindustrien, som sedan lång tid tillbaka klagat över omöjligheten
att få kvalificerad arbetskraft. Från och med 1932, då AK för
ifrågavarande ändamål anställde särskild personal, vidtog en livlig
försöksverksamhet, där man på samma sätt som eljest prövade sig fram.
Beträffande utbildningen vid kurser vunnos de lärdomarna, att det är
mycket svårt att sätta folk över 20 à 21 år på skolbänken i en
yrkeskurs och att det är 16—18-åringarna, som böra givas en rationell
yrkesutbildning. AK-kurser av kortare omfång torde under de flesta
förhållanden få anses vara palliativ. Det riktiga är naturligtvis, att
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
